Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 maj 1852, sida 2

Schouus likbegångelse ågde rum i söndags. Oaktadt det sula vädret var likprocessionen ovanligt talrik och deltogo deri dels yngre, studenter och sarmaceuter, dels åldre vänner, kolleger och kamrater till den aflidne, deribland 2:ne ministrar, de fleste i Köpenhamn befintliga politiska notabiliteter och universitetets lårare. En del hade föredragit att afbida processionen i kyrkan. Kistan var nedsatt i botaniska trådgårdens lårosal, hvilken var smyckad med tråd och plantor. Då processionen hår var församlad, sramträdde Schouws mångårige sörtrolige vån, professor Claussen och skildrade den hådangångnes stora vårde för vetenskapen och fäderneslandet. Studen ter buro kistan till likvagnen, och, då processionen var ankommen till Frue-Kirke, åter från likvagnen in i kyrkan, hvarest pastor Grundtvig talade och förrättade jordfåstningen. Före och efter talet afsjöngs en sång af studentsångföreningen. FRANKRIKE. Den 2 har Bonaparte hållit en af de vanliga söndagsrevyerna med thy åtföljande utdelning af kors och medaljer. Soldaterna underlåto naturligtvis icke att visa sin erkånsla genom de i vederbörandes öron så vålklingande ropen, som dock denna gången lår undergått en liten variation, ty det försåkras att endast lefve Napoleon! förmårkts, i stållet för det annars vanliga lefve kejsaren! La Patrie, som förut skrutit att budgeten för 1853 balancerade, medgifver nu, att den kommer att utvisa ett deficit af 40 mill. fr. Polisen i Paris har d. 30 April i Faubourg S:t Martin kommit öfver en revolutionår skrift: Appel au Peuple, hvilken angifves vara författad af demokraterna i London. Republikanerna beskylla polisen för att sjelf vara sar till skriften. Marskalk Gerards likbegångelse sörsiggick med mycken ståt och pump d. 27 April. Liket bisattes i invalidernas kyrka. Ombord å ett fartyg, som låg vid Toulon med deporterade till Cayenne, har en liten emöt ägt rum, som dock snart undertryckts. ENGLAND. Hårifrån åro underrättelserna af yttersta vigt. Den 30 April har, efter löfte, skattkammarkansleren förelagt budgeten för underhuset. Derrid afgaf han den vigtiga förklaringen, att den i de sista åren af parlamentet följda politik icke har kunnat föranleda honom att föreslå spanmålstullens återinförande, hvaremot han ville proponera inkomstskatlens förlångning för ånnu ett år. Detta förslag understöddes af Wood, Hume, Baring, Bright och Labouchöere, och bekåmpades nåstan endast af den originelle öfverste Sibthorp. Hvad sjelfva budgeten betråffar, var skildringen af finansernas stållning ytterst gynnsam och inkomsterna beräknades ösfverskjuta utgifterna med cirka 3 mill., förutsatt att inkomstskattens förlängning bifölls, hvarom icke något tvifvel kan vara rådande. Hela hr dsraelis föredrag kan bäst karakteriseras som ett fullståndigt förnekande af skyddssystemet och obetingadt gillande af srihandelspolitiken. Så har det ock blifvit uppfattadt. Sir Robert Peels politik har i underhusets måte den 30 firat en af sina största triumfer. Hr dIsraeli, förr hans bittraste motståndare, har öppet erkänt omöjligheten icke endast att kullkasta, utan åfven att i den ringaste mån modificera det verk, vid hvilket Sir Robert fåstat sitt namn. Man våntade med otålighet att få höra den nye skattkammarkanslerens finansplan, och då man erinrade sig den stållning torypartiet intagit i de financiella och kommerciella frågorna, medan det var i oppositonen, hade man skål att emotse vigtiga modifikationer, når det åter kom i besitning af makten. Och nu rättfärdigar hr d Israeli på det amplaste sått den de senaste 10 åren följda finansoch handelspolitik! Skyddssystemet, sådant det af torypartiet hittills blifvit uppfattadt och försvaradt, år afsomnadt i England. De, som så till såganI des,personifierade detsamma, proklamera sjelfva Rn — LLA RRERE——LLLALLA Efter det år så nödvändigt, så får det —