Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 maj 1852, sida 1

se ganska rigtigt: som en gång med tiden kommer att framgå ur denna blandning, af nationer, samlage på Amerikas osantliga slåtsynes, herrlig folkstam, ter. Det år nämligen ett kåndt factum, att de folk, som redan synas nalkas sin ålderdom, föryngras genom en dylik sammansmåltning. ver upp på nytt, då den kommer under ett annat luftstrek. Samma förhållande år det ock med en mångd vextplantor. Jag påminner mig huruledes i min fosterbygd kornet ej förr ån sent mognade, emedan man i åratal sått af samma bygdens gröda. Hemtade man deremot sådeskorn från angränsande bysder, så blef det vanligtvis moget 14 dagar förr, och den, som ville sköta sin gärd väl, omvexlade derföre sålunda hvart tredje eller fjerde år. Den lefvande naturen följer samma Jagar som den liflösa. Naturen verkar öfverallt efter eviga lagar.Vidare yttrar sig samme korrespondent: dessa folkströmmar mot vestern, jemte upptäckten af suldminorna i Californien och Australien utgöra ock ett ganska starkt stöd för den förmodan, att den kaukasiska stammen en gång skall undantrånga alla andra solkstammar. Den har under de sista 50 åren utbredt sig alldeles otroligt, och mest under de sednare åren. Nåstan alla de ofantliga slåtter, der vildar förr stråfvade omkring, odlas nu af europeiska utvandrare, och många af vår ungdoms lekkamrater hafva nu ett litet lågt, tarfligt hus, men med en vacker gård på det stålle, der fordom Mohicanen uppslog sitt låger, och små vånliga byar intaga nu den plats, der skogsbranden framvåltade sina höljande flammor. — På samma sått går det ock framåt i Sydamerika, fastån klimatet der lågger stora hinder i vågen. Emellertid stråmma stora massor af Fransmån, Spaniorer, Engelsmån och Tyskar till staterna vid La Plata floden, och i en resebeskrifning från förra året omnåmnes, att man der finner endast några få kringströfvande vildar, åtminstone innan man kommer en 300 mil upp från La Platas mynning. Dessa hafva nu dragit sig upp till de för Europeerne obeboelige tråskslåtterne, der La Plata och Amazonfloderna under regntiden sammanflyta, hvarjemte de bo i en mångd sköna sjelldalar bort emot Anderne, åfvensom de ännu allt framgent framströfva i Patagonien. — Betrakta vi öarne i Stilla hafvet, så möter oss samma syn. Europeerne nedsåtta sig der oupphårligen och skeppsfarten mellan Californien, Australien och China kommer snart att spela dessa vigtiga landningsorter i Europeernes hånder. — Till Japan har nu en nordamerikansk flotta afseglat, i afsigt att tvinga detta land, som i årtusenden afstångt sig för sig sjelf, att öppna sina hamnar, och år förbindelsen en gång börjad, så lår vål åsfven detta gamla folks undantrångande deraf blifva en följd. Till China ha Engelsmånnen redan år 1841 öppnat sig våg, och det himmelska rikets inre oro under de sednare åren är en beqväm förevändning sör Europeerne att deri inblanda sig. I Östra Indien måste blifva en Ja, till och med en enda folkstam lefi framtränga nu Engels