Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 maj 1852, sida 1

natur, att det i mån af sin tillvext alltmera utvidgar sig på de mindres bekostnad. Redan i den gamla romerska lagen funnos stadganden, med åndamål att stålla skrankor håremot, och nationalförmögenhetens åfvergående på några få hånder har bland alla tidens bildade folk varit ansedt såsom olyckligt. , Hvad förådlingen af urprodukterna beträssar år det en gifven sak, att ju mer i stort en fabrik drifves, ju större utsigt den har att kunna följa med sin tid med dess uppfinningar och dess smak, ju större kraft den slutligen har att trotsa kriser, som störta medtaflare med mindre kapitaler, desto större varumångd, bättre och billigare varor bör en sådan, af det större kapitalet drifven fabrik kunna lemna. Hår visar kapitalet tydligt sin natur, men skall måhånda ånnu tydligare visa det en gång i afseende på jorden, når å ena sidan denna genom den ståndigt fortgående hemmansklyf. ningen blifvit fördelad i de minsta lotter, och å andra sidan kapitalet börjat nedlåggas lika mycket på jordbruket, som nu på fabriker och handel. Den fullkomliga industriella friheten skall — vi upprepa det — samla nationalförmögenheten på några få hånder och förvandla största delen af arbetare till egendomslåse. Detta påstående skall måhånda ljuda fårfårligt i månget öra, och den, som utan att