Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 april 1852, sida 2

— dertill, heldst han var filosofie magister — han blef det under salig pappas tid och under pådrifvande af en dugtig informator — men skulle denna hans favoritid icke realiseras, så var han nog resignerad att vilja emottaga biskopsstolen i Wexiö stift — någonting som han ansåg omöjligen kunde honom bestridas. Visserligen hade han också haft sina funderingar på att bli statsråd — en ide, som i synnerhet börjat rota sig hos honom på sednare tid, ty han kunde icke göra sig döf för sin frus föreställningar om huru fördelaktigt det skulle vara för barnen, om föräldrarne bosatte sig i Stockholm, emedan der alltid vore båttre tillfålle att ge dem en god uppsostran — ett motif, hvars vigt han fullkomligt erkånde; men å andra sidan insåg han klart, att af alla varelser på jorden finnas inga, som så litet ha en varaktig stad, som herrar statsråder; och för öfrigt vore ett sådant engagement endast en krokvåg till landshösdingeeller biskopsstolen. Så mycket erinrade sig ånnu herr magistern och kammarherren af sin mathematik, att två sidor af en treangel alltid åro långre ån den tredje; och då han nu kunde gå direkte från Cathrinehof till Jönköping, för att intaga stolen, hvarföre skulle han då försinka sig med sittning på taburett i Stockholm? Annars kan man icke undra, når