Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 april 1852, sida 2

Den stora branden i staden Gustavia. Den svenska kolonien S:t Barthlkmys -hufvudstadGustavia har, som man förut vet, genom eldsvåda blifvit till stor del förstörd den 2 nåstl. Mars. Elden kom lås omkring kl. 2 på morgonen, genom vårdslöshet af en tjensteqvinna, som lemnat åssjan oslåckt i spiseln. Med förfårande hastighet utbredde sig flammorna, så, att redan några timmar derefter etthundradetrettiofem hus voro jemnade med jorden och 500 menniskor husvilla. Den förstörda hålften af staden var den vackraste, båst och tåtast bebyggda, samt handelsaffårernas egentliga tillhåll. Skadan uppskattas till 100,000 spanska piaster (400,000 rdr svenskt.) Denna kalamitet anses vida mer förderflig för ån, ån sjelfva jordbäfningen 1837, och år den svåraste olycka som drabbat kolonien, sedan den kom under svenska spiran. En hugnad i olyckan år, att intet menniskolif blifvit spildt. Jemväl kan nämnas att bland kronans byggnader ingen blifvit skadad. Guvernören öfverste Haasum, som olycksnatten vaknade och var en bland de sörsta, som varseblef elden, berättar i sin rapport om det allmänna deltagande, de nårbelägna öarne hastat att ådagalågga; huru man dagligen tillsände de brandskadade matvaror och beklådnadspersedlar o. s. v. En nödhjelpskomite har bildats. På ån Thomas hade redan den 17 Mars penningeinsamling skett till ett belopp af 1,800 sp. piaster. Når notisen om olyckan ankom till London, föranstaltade generalkonsul Tottie en subskription, som inom få timmar inbragte 200 p. st., hvilka han genast öfversände. Den person, som vållat olyckan, hade, vid rapportens afgång från Gustavia, redan blifvit lagförd och dömd (till 28 dygns fångelse vid vatten och bråd.) Uti ett enskildt bref från S:t Thomas, hvilket blifvit Posttidningen meddeladt, yttras följande om den olyckliga dns närmaste styrelse: Den aktningsbjudande och högsinnade karakteren hos den nårvarande styrelsen, hvars chef öfversten J. H. Haasum år, samt staden Gustavias samhålles hedrande ståndpunkt så vål i moraliskt som yttre kommercielt afseende, har icke kunnat annat än ingifva en fördelaktig opinion bland de nårgrånsande öarnes styrelser och folk — en omståndighet, vård H. M:s regerings uppmäårksamhet och den svenska nationens aktning. Häraf det allmänna deltagande, hvarmed nyheten om den timade olyckan blifvit emottagen på de fremmande Öarna. Å A — —