Den lyckliga sjukdomen. Berdttelse af J. M. Rosen, (Forts. fr. n:o 94.) Tror du då verkeligen, att bror Jakob skulle varit i stånd att lemna ut reverserna? srågade gubben Anders, som icke kunde tänka sig en sådan hårdhet; först och sråmst år det ett frivilligt erbjudande af honom att bekosta din uppfostran, genom hvilket de tillkommit; och får det andra, vore det åfven en ren skuld, ja vore han till och med icke min bror, så skulle han draga i betånkande att störta mig, då han vet, att jag sitter med stor familj, och det icke år genom eget sörvållande jag råkat i denna skuld. — Allt det der år sådane saker, som en affårsman icke tar i betraktande; och så som det nu år tillståkadt, kan pappa vara ganska dfvertygad, att det icke kommer att läggas fingrarne emellan. Gör i alla fall ett försök; gå till farbror Jakob och sök att beveka honom. Det bår pappa göra, om icke för an