——— ———————————————— Den lyckliga sjukdomen. Berdttelse af J. M. Rosen. (Forts. fr. n:o 88.) Helmer och Victor, hvilkas kassor på längt når icke tilläto dem att vara vid denna-sest-, befunno sig åfven bland den gapande hopen, och stodo och höllo hvarandra under armen, för att i trångseln icke -tappa bort-hvarandra. Fansarer utanför . EIdoradotillkånnagäsvo, att en timma slog, då en ny afdelning af den biljettågande publiken finge intråda; och som det, bland andras, nu aåfven var brukspatron Pundmarks tur, så låto de sig angelåget vara att icke blifva alltför långt efter i queuen. Oaktadt det ånnu var stora dagen, hade herr Amabile Ligogno dragit försorg om, att hela hans etablissement var eklåreradt, hvarföre alla luckor redan från morgonen varit tillskrufvade. En sådan försigtighetsåtgård var åfven nåstan nödvändig, ty den pragt, signoren utvecklade, var icke af beskaffenhet att tåla dagsljuset.