Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 april 1852, sida 1

ben lyckliga sjukdomen. Berdåttelse af J. M. Rosen. (Forts. fr. n:o 85.) Brukspatronens frikostighet i afseende på Victor hade dock icke sträckt sig längre, än att han fick uppehålla sig tvenne terminer i Upsala, så att han med knapp nöd hann att tags kameral-examen, hvilket betyg han begagnade för att bli engagerad i Posten-, Banken och Tullen — bland hvilka trenne verk han dock försökte skära sina skönaste lagrar i det förstoch sistnämnde. Det var nu godt och väl, att farbror Jakob åbekostat Victors uppfostran: men en annan temmeligen vigtig omständighet, och på hvilken ingen stort tänkt, var den, buru ban skulle slå sig ut, sedan han en gång lemnat akademien och gjort sitt inträde i den egentliga verlden. Det var visserligen godt, att han fick bo och äta hemma hos föräldrarne; men icke kunde han göra anspråk på att under hela sin extraordinarie-tid få detta helt och hållet för irtet; och dessutom, hvad skulle han kläda sig med? att visa sig i Adams kostym i Posten eller Banken var icke brukligt; och dessutom föll sig sådant något svalt om vintern, Och lika småagtig som skräddaren är att icke vilja bestå kläder för intet, är skomakarn att för samma betalning bestå skodon; linne kan man icke vara helt och hållet utan; detta linne bör någon gång tvättas — med ett ord: