Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 april 1852, sida 1

— Den lyckliga sjukdomen. Berättelse af J. M. Rosen. (Forts. fr. n:o 84.) — Det förstås. Ser ni — men det borde jag inte behåfva såga er — det fins ingen såkerhet så god, som när en ung man med hans familje-förhållanden skrifver falska namn. De falska dokumenierna gå i sådant fall alltid framfår de årliga. — Det der har jag vetat långt innan brukspatron någonsin tänkte på att bli diskontör, sade Staub med ton af sörolämpning. Jag visste bara inte, om brukspatron ånnu sjelf tillråckligt visste sitt eget båsta. Brukspatronen sköt upp glasögonen i pannan. vände sig om och såg på Staub fårtrytsamt. — Såg åt mig, hvad ni vill — att jag år härdhjertad, att jag år en roffare, en bedragare — men såg inte åt mig, att jag år en dålig affårsman, för det förlåter jag aldrig. — Alldeles mina principer, sade Staub, stolt