gerpost af d. 6 dennes. DANMARK. kammarherre B. E. v. Biilow har utnämnts till besullmäktigad minister vid förbundsdagen i Frankfurt. TYSKLAND. Amiral Brommy har fått befallning af förbundsdagen att åt preussiska kommodoren Schröder ösfverlemna Gesion och -Barbarossaoch, på begåran, afskeda det manskap och de officerare, som Preussen vill emottaga. I badiska andra kammaren ha våckts flera förslag, att staten borde ålåggas att understödja fattiga utvandrare. Regeringen har motsatt sig dessa förslag såsom — kommunisliska! ÖSTERRIKE. Såsom en sördel af den nyligen med Sardinien afsslutade traktaten frambåfves, att Piemonts jernbanor skola såttas i förbindelse med de lombardiska. Innan kort, menar man, blir hela italienska halsön genom ett vidt utgrenadt jernvågsnåt fastknuten vid Österrike. I Gallizien florerar lynchlagen bland bönderna i sin mest ohyggliga form. Regeringen har sjelf dertill gifvit impulsen genom den uppmuntran, som för några år sedan skånktes Szela och hans anhang. Wien d. 5 April. (Tel. dep.) Premierministern Schwarzenberg har i eftermiddag kl. 5, då han var i begrepp att fara på middag, dödt i slagssluss. Wien d. 6 April. (Tel. dep) Grefre v. BuolSchauenstein har förordnats att tills vidare vara konseljpresident i den aflidne Schwarzenbergs ställe. HOLLAND. Regeringen har föreslagit att öka budgeten med 3,200,000 sloriner, som hufvudsakligen skola anvåndas till statsskuldens amortisering. Underhandlingar åro inledde om en revision af det med handelsmaatschappy bestående kontrakt. ENGLAND. Skattkammarkanslerens senaste, med bifall upptagna förklaring öfver parlamentets upplåsning går ut på, att grefve Derbys yttranden i öfverhuset blifvit missförstådda och att regeringens asfsigt fortfarande år att, så fort sig göra låter, upplösa parlamentet samt ånnu i år sammankalla det nya. I underhusets möte d. 1 April föreslog hr Monkton Milnes en resolution, hvari huset beklagade sig öfver Österrikes hotelse att låta brittiska resande umgålla sitt missnöje med det sått hvarpå asylråtten utöfvades i England. Lord Dudley Stuart understödde andragandet. Inrikesministern Walpole förklarade, att regeringen under inga omståndigheter skulle göra några ingrepp i asylråtten, men motsatte sig resolutionen. Lord Palmerston håll derefter ett utförligt, mycket upplysande och af ståndiga bifallsyttringar beledsagadt föredrag, hvari han rådde hr Milnes att taga sitt andragande tillbaka, men för öfrigt tilltvålade österrikiska regeringen på det estertryckligaste. Detta råd följdes åfven. I anledning af ofvan berörde debatt meddelar Times, att från hertigen af Modena och påfven åfven ingått noter i flyktingsfrågan, men att lord Granville återstålt dem åt deras dfverlemnare, österrikiske gesandten, med den onmärkning, att han icke fann sig föranläten att taga någon den ringaste notis af noten från Modena, och att han icke kunde tillbakahålla sin förundran så väl deröfver att påfven, efter hvad som passerat året tillförne, kunde anse sig beråttigad att vånda sig till eng. regeringen, som ock derösver att österrikiska gesandten kunde hafva blifvit instruerad att handla i suveråners namn, af hvilka han aldrig blisvit ackrediterad hos drottningen i England. Grefve Derby har i öfverhuset föreslagit nedsåttandet af en komite får att undersöka ESS