Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 april 1852, sida 1

löste af Belinda attt hålla Amanda vid — — — — från hon efter några ögonblick åter utkom med en påtånd cigarr. Brukspatronen fann Belinda se rått smånåpen ut dermed, kallade benne för en liten stjufpojker — mera tråffande ån han trodde — tog afsked af damerna, sedan han tagit Å godt lynne, och aflågsnade sig, iörnöjd ösfver den äterställda freden och den nya erdfring han gjort. Amanda och Belinda sågo på hvarandra med en ganska komisk uppsyn, men höllo sig tysta, så långe de ånnu hörde brukspatrönens steg i trapporna; derpå utbröto begge i ett gållt skratt. — Baron har inte spelat sin rol illa, sade 7 Amanda; och den unge kadetten, som var rådd att på Carlberg få en något allvarsammare arrest ån den, hvari han nu varit hållen, I skyndade, biträdd af Amanda, att få fram sina klåder, omkostymerade sig hastigt, gaf Åmanda en slångkyss och störtade utför trapporna, i det han sade: — Vi råkas i Eldorado.