Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 april 1852, sida 2

2 — eresset? De depnterade åro till största deen medelmättor, hvilka man på förhand visse hvarken ville eller vågade knysta emot regeringen; någon kamp emellan de olika åsigerna i landet kan hår aldrig komma i fråga, då den lagst. församlingen, ehuru vald genom allmänna rösträtten, blott representerar regeringen. Oslentligheten existerar, hvad senaten beträssar, alls icke och hvad lagst. församl. vidkommer, blott i en mycket inskrånkt grad. Icke en gång en noggrann beråttelse om förhandlingarne gifves publiken, som får låta sig nöja med de lakoniska officiella reseraten, och hvad tidningarnes polemik angår, så hafva de, såsom justitsministern yttrat i ett nyligen utfårdadt cirkulär, visserligen rått att hafva ledande artiklar om debatterna, men de få icke sörsvoga talarnes argumenter,-hvilket vilkor reducerar denna rått till intet. Hvad som i synnerhet utmårker Bonapartes tal vid lagst. församlingens öppnande år skrytet att han flera gånger kunnat göra sig till kejsare, ehuru hans modesti derifrån afhållit honom. Den skrifvelse, som Cavaignac, Carnot och Henon gemensamt aslätit till lagst. församlingens president, har följande lydelse: -Hr President! Valmånnen i Paris och Lyon hafva upp: sökt oss i vår tillbakadragenhet från det politiska lifvet och i landsslykten. Vi tacka dem, emedan de ansett att våra blotta namn vore en protest emot tillintetgsörandet af den offentliga friheten och godtyckets våldsbragder. Men vi antaga icke, att det varit deras assigt, att vi skulle intråda i en sesst. för samling, hvars råttigheter icke stråcka sig så vidt, att den kan reparera den skedda rättskrånkningen. Som vi sörkasta den omoraliska lagen om ett tyst förbehåll, väsra vi att aflågga den ed, som fordras vid intrådandet i lagstiftande församlingen. Vi bedje er, hr president, att meddela församlingen denna förklaring.Senatens möten öppnades d. 30 Mars med I ett tal af presidenten Jerome Bonaparte, hvilket blott var en omskrisning af proklamationerna från d. 2 Dec. Statsråderna ha d. 1 April aflagt eden till L. Bonaparte, hvilken vid tillfållet höll ett smickrande tal till rådet. Enligt Patrie skall statsrådet hålla möten hela året igenom, på 2 månader nåra, under hvilka ett utskott skall besörja göromålen. Monitören har åter offentliggjort en massa dekreter, en del daterade samma dag som lagst. församlingen öppnades och publicerade dagen efter. Ett af dem förhöjer betydligt presekternas och underpresekternas löner. Ett annat modificerar sockertullen. Ett tredje organiserar sörbrytarekolonierna i Cayenne. Ett sjerde bestämmer, att senatorernes dotationer kunna förenas med löner och pensioner. Ett femte förordnar, att å elyseiska fålten skall uppföras en byggnad i samma stil som kristallpalatset i London, hvilken byggnad skall tjena till nationala expositioner och offentliga festligheter. Ett sjette förbjuder eftertryck af fråmmande arbeten och försåljning af eftertryck. Det berättas, att regeringen för att hålla kursen på de konverterade 5 2 obligationerne öfver pari och derigenom förhindra, att icke en alltför stor massa presenterades till inlösen, de första 20 dagarne efter konverteringsdekretet dagligen på börsen uppköpt dylika obligationer till ett rentebelopp af 300,000 frs, inalles således för en summa af cirka 120 mill. francs. Flera adelstitlar hafva nyligen utdelats. Emil Girardin har åter debuterat i Press med en skrufvad artikel, som har till rubrik: Lätom oss bevara republiken!I Den 2 noterades i Paris 5 2 i 101. 30 och 3 4 i 71. 90. ENGLAND. Det var i underhusets mött AA av . I 2— 2 — — 22:2— —