Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 april 1852, sida 2

A— ——— — — — —— såstade han sig icke synnerligen vid den plats, kadettuniformen fått, och fick för ösrigt icke mycket tid att reflektera, bara för karesser. Att det såg stökigtut hos Amanda, vari sig sjelf icke så underligt, ty hon hade icke mer ån ett rum, som måste tjena såsom förmak, matsal och sångkammare. Det var all den lyx, brukspatronen i denna våg kostade på henne; och icke utan orsak klagade hon, att han visade sig något njugg emot henne. Hon talade derföre gerna med gubben om andra flickor som hade det så magnifikt, med hela våningar och -sommarnöjedessutom, naturligtvis för jemsörelsens skull, och ett rum vid Brånda Tomten för både vinter och sommar — för det kunde i synnerhet en gammalman icke göra några serdeles höga pretentioner. Gubben ville säledes icke gerna höra på det örat och slog gerna bort, når Amanda rörde vid den strången att vilja flytta. Men utom detta rum hade hon ett kallrum-, som låg innanför, och som tjente till garderob och förvaringsrum åt en mångd skråp. (Forts.)