Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 april 1852, sida 1

magen — en anktoritet, på hvilken brukspatronen gjorde mycket afseende, — så blef han segrande. Dock vanns denna seger icke utan strid. O, Amanda! suckade brukspatronen, hvars galoscher fastnat i leran; o, Amanda! kan du förlåta din lilla pappa, att han inte kommit till dig i dag? Och då i detsamma fullmånan, som en stund varit dold bakom molnen, bröt fram i hela sin glans och kastade sitt sken genom de nakna grenarne ned på nåsspetsen på Bellmans byst, tog brukspatronen detta för ett godt jårtåcken, och suckade å nyo: O ja, Amanda! du förlåter! men kan du också förlåta din lilla pappa, att han drumlat bort ditt portrått? Nu höljde månan sig återigen, och brakspatronen blef illa till mods och tänkte sortsätta sin våg; men då gjorde magen slag i saken, och den inre råsten derifrån skrek: Knalla du dig bara fort till Blå Porten och skaffa dig en biffstek med låk och potatis.