Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 mars 1852, sida 1

om de s. k. arbetande klassernes vilkor förr och nu. (Fortso. slut sr. N:o 65.) Skatlebördornes förminskning sör de arbetande klasserne. Sedan 1815 års fredsslut hafva vi, intill 1846, afskaffat skatter, som årligen gäfvo 53,046,000 E: beloppet af dem, som under tiden blifvit pålagda. stiger till 13,496,000 K, hvilket lemnar en nettobalance till folkets låttnad af 39,550,000 om året. Från 1830 till 1850 uppgår beloppet af afskaffade taxor till 21,568,000 och af pålagda till 7,925,000 K, hvilket gifver en skatteminskning för landet sedan denna tidpunkt, af icke mindre än 13, 643,000 E. Men dessa siffror, ehuru de utvisa, till hvilken grad landets bördor blifvit lättade, antyda blott på ett alltför ofullkomligt sått, i hvilken proportion de arbetande klasserne deltagit i dennalåttnad. Af de 7,925,000 skatter, som sedan 1830 blifvit pålagda, anskaffas 5,100, 000 genom inkomstskatten, hvarifrån de åro fullkomligt befriade. År 1830 funnos skatter på alla vår industries rååmnen; nu åro alla dessa åmnen befriade derifrån. År 1830 var utlåndsk såd belagd med en prohibitif tull, utländskt kött var utestångdt från vära marknader, och tunga tullsatser tryckte alla näringsmedel. Nu ankommer spanmålen fritt till våra hamnar, och likaledes köttet. Tullen på kolonialkaffet har blifvit nedsatt från 9 s. 6 pence pr d44 till 4 pence; tullen på utlåndskt socker var lika med ett förbud, men uppgår för närvarande blott till 15 s. 6 pence pr centner; tullen på kolonialsocker var 24 s. pr centner, den år i dag endast 11 s. År 1830 kostade ett bref, som en fattig menniska emottog, från 6 pence till 133 pence; nu erhåller han det för en penny från yttersta ändan af England. Med undantag allenast af såpa, gifves det för närvarande icke någon skatt på lifsförnådenheter, och en arbetare som vill inskrånka sig till bruket af dessa varor, kan helt och hållet undslippa beskattningen. Så snart han betalar något dertill, år det helt och hållet frivilligt bidrag. Om han inskrånker sig strångt till en sund och nårande diet, till en tjenlig och snygg klådsel; om han åtnöjer sig, såsom så många menniskor före honom hafva gjort, och det de båsta, visaste, starkaste och med den största lifslångd utrustade, med att lefva af bråd, kött, mjölk och smör och att icke dricka utan vatten, att klåda sig i ull, linne och bomull; om han vet att försaka angenåma lyxartiklar, sådana som socker, kafle och th samt att fly bruket af sådana nåringsåmnen som — —