i Greenwichs hospital öfvertygat sig att timmermånnens aflöning sedan 1800 stigit från 18 shilling i veckan till 29 shilling 3 pence, år 1836; murare från 18 shilling till 26 shilling 9 pence, och blyarbetares från 19 shilling till 30 shilling. Under samma period hade såt. . ? . tarnes i londoner-boktryckerierna lönevilkor stigit från 33 till 36 shilling, på hvilken ständpunkt denna aflåning sedermera bibehållit sig; veckolönen för de såttare som begagnas vid tryckningen af morgontidningarne, hade upp: gått från 40 till 48 shilling, hvilken senare siffra föreståller den nuv. aslöningen. Efter några år 1833 offentliggjorda par amentshandlingar, tillika med upplysningar som vi sjelfva kun7 . 3 H nat sörskasla oss, meddela vi, såsom sullkomligt tillförlitlig, följande tablå Öfver en bomullsvåsvares (af n:o 200) vinst vid nedanstäende sårskilda perioder. M:r mjöl. M:r kött, som för som för Antal Nettovinst dennavinst denna vinst arbetsi veckan. kunde erkunde ertimmar. hållas. hållas. år 1804 32 s. 6 d. 117 62 14 1833 429267 85 69 1850 40 —. 320 85 60 Man ser häraf att uti en industri, som nåstan mera ån någon annan år blottstålld för konkurensens hårda slag. en gradvis ökning uti arbetslönen varit åtföljd af en gradvis skeende förminskning uti antalet arbetstimmar, samt en likaledes gradvis, men beståmd minskning i lifsmedlens pris. Dessa anvisningar inbegripa i vår tanka alla kånda fakta, till hvilka man kan såtta fullt förtroende. M:r Johnson återkommer till beskattningen i dessa ord: De arbetande klasserne hafva låtit bruka sig till medel får medelklassen och industriidkarne; de hafva blifvit förledda genom det illusoriska hoppet att se politiska föråndringar bringas å bane, af hvilka de icke skulle kunna erhålla någon praktisk fördel.— Är detta sannt? Hasva de arbetande klasserne icke skördat någon fördel af de politiska föråndringar, som ägt rum under dessa tjugo år? Har icke parlamentsreformen medfört någon minskning i de bördor, som så tungt tryckte dessa klasser? ... Sedan 1830 har skattkammarkanslorens förnåmsta sysselsåättning varit att afskaffa eller förminska skatter, som tyngde massan af folket. Vi veta alltförvål, huru föga siffror i allmånhet åro omtyckta af åhörare eller låsare, och vi skola derför göra ett mycket sparsamt bruk deraf. Men vi hafva samlat några få sådana, Som åro alltför betecknande för att såttas å sido. (Forts.)