Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 mars 1852, sida 2

m 7 D 2 ö ö ö Om de s. k. arbetande klassernes vilkor förr och nu, (Forts. fr. N:o 64.) Arbetslönernes fallande. Vi skola icke hår uppehålla oss med att undersöka, om den som anvånder fabrikseller jordbruksarbete, har största sannolikhet för att, når ett allmånt fallande i pris intråder, kunna hålla sig uppe utan att nedsåtta de penningelöner, som han utgifver för detta arbete. Den fråge, vi nu hafva att undersöka, om arbetslönernes förhållande till varuvärderna, år en faktisk fråga. Har arbetarens lön, pari passu, fallit samtidigt med priset på den vara, som han förfårdigar eller de förnåmsta artiklar, som han förbrukar? Har bonden, som odlar jorden, sett sin lån falla i proportionen af 83 till 532 Har bomullsvåfvarens lön fallit i proportionen af 28 till 6? Har beggederas lön fallit i samma förhållande som priserne på the, kaffe och socker? Är det någon anledning att tro, det deras lån fallit i någon den minsta mån? Låtom oss se till. Vi medgifva straxt att detta år en omståndighet, öfver hvilken vi icke kunna yttra oss med den tillförlitlighet och beståmdhet, som icke lemnar något tvifvel dfrigt, och våra motståndare kunna det icke mera ån vi. Vihafva i detta ämne en djupt grundad öfvertygelse, likasom de; men hvarken de eller vi äga dokumenter, genom hvilka vi ömsesidigt skulle kunna tvinga hvarandra alt antaga samma Ofvertygelse. En undersökning öfver arbetslönernas relatira belopp i olika yrken och handteringar år ett synnerligen svårt företag, och tillochmed de som åt detta försök egnat de största bemödanden, böra med den yttersta varsamhet yttra sig öfver dess resultater. Vi hafva undersökt alla de underrättelser, som hrr Culloch och Porter kunnat samla, och alla dem, vi sjelfve kunnat hemta ur olika kållor, och vi tillstå högt, att vi icke på något sått åro beredda att i detta åmne saststålla något med dogmatisk visshet. Men se hår de punkter, som vi anser såsom obestridliga. Åkerbruksarbetets lön har varit mycket olika under olika tider, och varierar tillochmed ånnu ofantligt uti olika trakter; men vi kunna icke såga, om dessa vexli gar haft en gynsam verkan, eller ej. Det gifves ingen viss regel i detta fall; det finnes distrikter, der aflöningen icke åfverstiger 7 shilling i veckan; det finnes åter andra, der densamma år 12 shilling, några der den uppnår 15 shilling, och vi hafva hårt sågas att det gifvits tillfållen, då en drång, som kört plogen, eller en tröskslagare erhållit ända till 20 shilling, och alt farmieren likvål trott sig finna sin råkning vid att betala detta pris. Det finnes vissa yrken, i hvilka lånen fallit i följd af sårskilda orsaker, till exempel handvåfvarnes, en industri, hvaruti okunnigheten och bristen på söretagsamhet samverkat att inleda dessa menniskor i en hopplös konkurens med de fulländade machinerne: vi skola derjemte åberopa skräddarnes yrke, som i slera år varit stördt af några besynnerliga och oförklarliga bekymmer, men hvilket, i vår tanka, icke varit alfvarsamt besvåradt utan af grannlåtsboutikerne och andra dylika omståndigheter; sömnadsindustrien, som år så föga förmånlig och till hvilken en talrik mångd tagit sin tillflykt, sörledd dertill af arbetets låtthet och indirekta förmåner. Med dessa undantag tro vi att lånen, det vill såga den summa, som arbetarne på ett beståmdt antal timmar kunna vinna, snarare ökats ån förminskats under de sistsörslutna femtio åren. Sådan år vår tanka. De underrättelser som följa åro fakta och innefatta, såsom vi tro, alla befintliga dokumenter, till hvilka man kan såtta förtroende. M:r Porter har, efter uppsatser som förvaras