— 11w Salon. De europeiska musikvirtuoserne och den nordamerikanska publiken. (Ur Berlingske Tidenden.) på det senaste decenniet har Nordamerika, och i synnerhet Newyork, hos musikvirtuone kommit i ett rygte, hvartill en Tysk (2), vid hamn Nagel, gaf första anledningen. Han hale vid sin första konsert åfverfylld sal, inhöstade en nettobehållning af minst 1,500 dolars jemte ett stormande bifall, och var dock blott en violspelare, som kanske drågligt nog fyllde sin plats såsom solospelare i en orkester en stad af andra rangen). Före afskedskonserten hade han gifvit ett halft tjog konserter, som hade inbringat honom ungefårli gen samma summa. Orsaken till detta deltagande, som vål knappast en erkånd celebritet hade kunnat hoppas i Europa, var, att Nagel, så medelmåttig han ån var, dock var den båste violinist, man hittills hade hört i Amerika, hvartill må råknas, att Amerikanarnes helighet och fromhet i allmånhet skyr theatern som ett oheligt stålle, och att hans musikaliska nyfikenhet derför drager honom till konsertsalen. såsom dess enda tillflyktsort. Dessa omståndigheter och ånnu flere lokalorsaker, som efter den tiden icke mera finnas till, gjorde den tiden en vallfård till Amerika till ett mycket lofvande företag får konsertspelarne, och denna mening förstod också snart att skaffa sig ingång i den europeiska konstverlden. Följden deraf var ett verkligt utvandrare-svårmeri. Max Bohrer, mad. Damoreau Cinti, Castellan, Ärtot, Vieuxtemps, Ole Bull, Leopold de Meyer, Henri Herz, Sirori, Bochsa och mad. Bishop gjorde efter hvarandra resan öfver verldshafvet, för att icke tala om en mångd engelska sångare. Max Bohrer, en dugtig violoncellist, som tillika var den förste af de konstnårer, som drogo dit öfver, hade temmeligen alla chancerne för sig; men han hade det stora felet att vara sjelfrådig. Som han alltför mycket förlitade sig på styrkan af sin talang, ville han icke lyssna till vålmenande vänners råd. Han vidblef att arrangera sina konserter på ett sått, som icke var egendomligt för landet, att låta icke omtyckta individer assistera sig, och att spela musikstycken, i hvilka amerikanaren, till sölje af sin musikaliska oerfarenhet, ej kunde ) Kan icke vara någon annan ån Joh. Nagel vid kapellet i Stockholm, helst han Verkligen var bland de första europeiska virtuoser som besökte Nordamerika; och det år besynnerligt att Berlingske kan ha så liten reda på honom, då den sjelf tecencerat honom och den konsert han gaf i Köpenhamn 1839. Öfvers. anm.