2 ——— —f — — — — Icke mycket, fru grefvinna. Clara hade redan varit omkring ett år i flickhuset, innan jag blef anstålld såsom föreständerska. Af söreståndarne och almoseutdelarne har jag dock erfarit, att hon blef saderoch moderlös vid en bys brand, samt att hon då af en medlidsam soldat upptogs och vårdades som eget barn. Sedermera blef hon mottagen i flickhuset på rekommendation af några bland dess stiftares anförvandter. — Hvad mig betråffar, så tror jag icke ett ord af denna historia, som alltid förekommit mig som en dikt, uppfunnen endast för att dölja Claras verkliga hårkomst. — Vet då Clara sjelf ingenting om sina föråldrar? Jell ingenting om sina för — Allt hvad hon ånnu obeståmdt kan päminna sig år, att hon i sin spådaste barndom bodde i en bondstuga. Och hvad som gör min förmodan att hon aldrig ätnjutit en moders omsorger och kårlek sannolik, år, att hon från denna period af sitt lif endast har ett klart minne af ett litet, brokigt lamm, med hvilket hon lekte. — Detta bevisar, enligt min tanke, beståmdt, att barnets moder antingen icke lefde, eller att det blifvit åfvergifvet af henne. Under denna beråttelse tycktes grefvinnan endast beherrskad af en tanke. Föreständer