can känd anledning, börjat darra i hela kroppen och derpå tala bvarjebanda utan sammanhang, deraf det emellertid visat sig, att hon föreställt sig, att man ville mörda henne, och att hon trott sig skola dö; att, efter Langes i Oktober månad 1848 inträffade död, någon egentlig sinnesrubbning hos Svedmark väl mera alllan förmärkts, men att hon, som för Lange haft mycken respekt, derefter ådagalagt större egensinne och elakhet; att Svedmark, som vid Langeska husets upplösning i början af April mänad 1849 blifvit mottagen af enkan Nabbstedt, som, ehuru Svedmark der icke visat någon sinnesrubbning, dock, i anseende till hennes svårmodiga och besynnerliga lynne samt tilltagande osnygghet, befarat, det hon kunde återfalla i verklig galenskap, och derföre icke vågat behålla henne i huset längre än till November månad 1850, då Svedmark, i saknad af tillflyktsort, fått någon tid uppehålla sig hos enkan Cervin, intilldess mamsell Simson, genom Svedmarks och Holms förenade böner, låtit öfvortala sig att i sitt rum och vård mottaga Svedmark i samma November månad; att Svedmark dock snart derefter visat ett så stridigt lynne och blifvit så svår att bebandla, —-i.— e-aom sin osnyggbet, som gått Äända derhän att hennes linne blifvit fullt af ohyra, hvilket oaktadt hon ej kunnat förmås att påtaga sig rent, annorledes än att Holm måst med stränghet dertill anmana henne och, då sådant ej verkat, låtit kokerskan Larsson på henne ombyta lintyg, att Simson kort före Jul afsagt sig all befattning med Svedmark och tillsagt Holm att för benne anskaffa annan bostad; men då sådant ej lyckats, bade Simson måst behålla Svedmark intill början af påföljde April månad, då skomakaregesällen Rudhsn, efter aftal med Holm, lomnat henne eget rum i sitt hus, med tvätt och mat m. m.; att, enär det rum, Svedmark hos Rudhsa bebott, icke varit försedt med möbler, sådane, Svedmark tillhörige, blifvit hktidigt med hennes ditflyttning afhemtade från enkan Nabbstedt, der de qvarstätt under Svodmarks vistande hos Simson, men att Svedmark vägrat deras mottagande, oaktadt Holm sökt öfvertala henne dertill, på det bon skulle få snyggt i rummet, så att Holm slutligen, oansedt hennes vägran och gråt, måste gifva befallning om hennes möblers inbärande i rummet; att Svedmark, efter att någon tid bafva iakttagit ett stilla uppförande hos Rudhåns, sedermera blifvit svår att behandla och icke velat, då hennes länge begagnade lakan blifvit smutsiga, tillåta rena lakans påläggande i hennes säng, utan, då sådant ändock skett, heldre satt sig på en stol, än att lägga sig på rena lakan, hvilket i förening med hennes ohöflighet och vägran att ombyta lintyg, som ej kunnat verkställas förrän än Holm strängt förklarat, det han med biträde af annan mansperson skulle aftaga hennes smutsiga och påtaga henne rent linne, om hon dertill ej annorledes lät beqväma sig, föranledt Rudhen att afsäga sig Svedmarks vårdande; i följd hvaraf och då Svedmark, fastän icke eller belåten med sitt vistande i Rudhns bus, ej kunnat upplysa om någon som ville mottaga henne, Holm, jemväl okunnig om något passande ställe för henne, låtit under sommaren i Handelsoch Sjöfartstidningen införa annons derem, att ett äldre fruntimmer önskade blifva inackorderadt, med anledning hvaraf Holm fått mottaga anbud af flere okände personer, hvaribland äfven enkan Winberg, som kokerskan Lovisa Larsson, med hvilken Holm angående desse okände rädgjort, dock uppgifvit sig känna närmare och lemnat godt vitsord, hvarföre Holm ef ter Winbergs i biljett uppgifna adress, personligen besökt henne och, sedan han törvissat sig, att hos henne rådde ordning och snygghet, samt efter föregående brefvexling med vice pastorn Svedmark, som icke sjelf kunnat uppgifva något för systern passande ställe, den 26 September upprättat skriftligt aftal med Winberg att den 1 påföljde Oktober mottaga myndlingen i sitt hus, der hon jemte eget rum skulle åtnjuta föda tvätt och vård; att Svedmark emellertid, då hon i utsatt dag skolat aflytta från Rudbåns, alldeles vägrat sådant, blifvit uppretad och kastat sig på golfvet, under utrop att djeflarne ville taga henne, så att de af Holm, i och för flyttningens verkställande, afsände personer måst med våld från stället bortföra ej mindre Svedmarks möbler och tillhörigheter, än henne sjelf, som derefter blifvit nedsatt på sin förut nedburna och på ett med häst förspändt åkdon lagda soffa, derpå hon då åkande färdats genom staden under sång och skrik till sin bostad hos Winbergs. (Forts.) AAtetet AAEAEAEBLAEBELCEKECEEKREERSREETETERS, RT TR cKXXKXEKXXX—X