Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 mars 1852, sida 2

apparater skall Henleys nåloch sisler-telegraf anvåndas, enår den är mindre kostsam och verkar med större såkerhet och på större afständ ån de andra. Vid ett öfverslag af anlåggningskostnaderna har man kommit till det resultat, att den varaktigaste och kostsammaste ledning i alla händelser hår kunna I I tillvågabringas för icke fullt 200,000 Rbd. HOLLAND. Konungen sörljudes från Bonaparte hafva erhållet hederslegionensstorkors. Enligt beråttelser från Indien skall hofvet i Ioedo (Japan) taget Hollands hjelp i anspråk, för det fall att Förenta Staterna skulle anfalla Japan. Amsterdamer -Ilandelsbladmenar, att Holland i en sädan händelse skulle 2 veta att upptråda som en vårdig medlare. ciella kandidatlistan för departementerna, på hvilken skyldra ungefår 60 f. d. folkrepresentanter. Denna siffra öfverstiger vida antalet af verkliga bonapartister i den språngda nationalförsamlingen. Dessutom finnas deribland flera som varit med om att i 10:de arrondissementets mairie proklamera Bonapartes afsåttning eller på annat sått protestera emot statskuppen af d. 2 December. Det år allt personer, hvilkas val vederbörande icke se sig i stånd att förhindra och det år således endast för att sauvera apparencerna som de utgisvas för styrelsens kandidater. Oppositionen har 2:ne vallistor i Paris, åtminstone uti 4 valdistrikter. Uti 4 andra hafva orleanisterne och fusionisterne lemnat fålI tet fullkomligt fritt åt republikanerne och socialisterna. Uti 9:de valdistriktet har den bonapartistiske kandidaten, dr Peron, redaktör af Constitutionel, ingen medtåflare, sedan hr Garnon vågrat att antaga någon kandidatur. Orleanisternas och fusionisternas kandidater äro: Casimir Perrier, Mortimer Terneaux, Lannes de Montebello, Vavin; republikanernas och socialisternas: Dupout (de lEure), Lamoriciere, TCavaignac, Caruot, Goudchaux, Bixio, Eugene Sue, Ferdinand de Lasteyrie. Om general Cavaignacs kandidatur hafva, af högaktning får hans namn, alla oppositionens fraktioner fårenat sig. Socialismen har fått tvenne namn, Sue och Carnot, på den yttersta oppositionens lista. Det år endast på detta vilkor som I socialisterna vilja rösta på de moderata republikanerna. belad i tvenne låger har oppositioner få eller inga utsigter att segra. För öfrigt gör sig ej eller någon af dess kandidater några förhoppningar i detta hånseende. De röster, som oppositionskandidaterna erhålla, kunna blott få betydelse som en protest mot systemet af d. 2 December. Regeringsbladen påstå, att om det finnes stagnation i affårerna och om handeln och industrien icke vilja taga den lyftning, hvarom man gjorde sig godt hopp i December, så år orsaken dertill att söka i oppositionens valmanövrer!! En händelse har passerat i Paris, natten till den 19 Febr., hvilken båttre ån mycket annat karakteriserar den nuvarande ställningen. KI. var omkring 3 på morgonen, då man plötsligen i Rue Richelieu hörde ett skarpt skott. Hela qvarteret kom i rörelse och vakten i nårheten trådde i gevår. Vid anståld undersökning fann man på ena trottoiren, midt emot der en skyltvakt år posterad utanför nationalbibliotheket, en ung man liggande hårdt sårad. Kulan hade intrångt i högra sidan och gått ut genom den venstra. Han infördes till vakten, der han straxt afled. Enligt de upplysningar, som om den olycklige unge mannen sedan erhållits, var han son af en sabrikant i Elboeuf och hade, i sin fars affårer, på 24 timmar kommit till Paris. Han hade besökt en får ett välgörande åndamål gifven bal och var just i begrepp att återvånda till hotellet, der han tagit in, då han blef skjuten. Skyltvaktens förklaring gick ut på att fyra personer hade gått förbi och på hans anrop: -Hvem der? svarat med nägra skåmtsamma anmårkningar. Han, skyltvakten, hade då -blifvet arg och laddat sitt — I hvilket fall som helst, svarade Ber