hållen underrättelse om Svedmarks vågran att lemna Maria Petterssons rum, icke ågt att, på eget bevåg och utan i loga ordning sökt och erhållen handräckning, låta från samma rum afhåmta Svedmark, hvilket likvål, på Holms föranstaltande, oansedt Svedmark vid tillfållet hvarken bevisligen varit rubbad till sinnet, eller företogit sig något obehörigt, ågt rum; ty pröfvar jag, med hämtadt stöd af l:sta kapitlet 4 5F utsöknings balken, lagligt fålla Holm, för detta hans olagliga förfarande, att böta 6 rdr 32 sk, Konungens ensak, deraf aklagaren polissiskalen, hr vice håradshösdingen Hansson erhäller bål:ten. Beträffande åter enkan Hedda Fredrika Winberg, kokerskan Lovisa Larsson och drängen Johannes Andersson, så enär, på sått hår ofvan närmare År vordet upptaget, det under ransakningen blifvit fullt styrkt, ej mindre att Andersson, utan laglig anledning, den 7 Okt. kl. omkring 9 på aftonen, i Maria Petterssons rum, uti f. d. Bohleska huset hår i staden, gripit ogifta Svedmark och derefter, mot hennes vilja, slåpat henne uf fulBgMål, Och utför begge trapporna j huset ut på gatan samt derifrån å en för ändamålet medförd sprötkärra, hvari bon blifvit af Andersson upplyftad och sedermera, mot Sin vilja, af honom och andre qvarhållen, bortfört Svedwark till Winbergs å Masthuggsbergen på landets grund belågna hus, ån åfven att Wiobers och Larsson rådt och hulpit Andersson, så att gerningen derigenom skett, dömer jag dem Hedda Fredrika Winberg, Lovisa Larsson och Johannes Andersson, hvilka icke bevisligen tillskyndat Svedmark, under hennes bortförande, de åkommor bon, enligt br doktor Liborii attest, vid besigtning den 14 i nåmnde månad, haft, i förmågo af 61 kap. 1 5 och 20 kap. 7 missgerniogs-balken, sådant detta senare lagrum lyder i Kgl. förordningen d. 20 Jan. 1779, att hvar för sig, för ofvanberörde af Winberg, Larsson och Andersson mot Svedmark begångna, af inga omståndigheter påkallade grofva våld, för hvars utförande, ehuru brottsligt och straffvårdt det i allt fall varit, Andersson, Winberg och Larsson icke ens gittat åberopa något uppdrag, vare sig af Holm eller annan person, straffas med ett års fångelse med arbete samt böta 33 rdr 16 sk., till ireskiltes fördel ning emellan kronan, staden och åklagaren, eller, vid bristande bötestillgång, arbeta 4 månader derutöfver; hvarjemte och då de i förenåmade låkare attest omformälte 2 blodviten och 3 blånader måste anses hafva tillkommit af de slag enkan Winberg medgifvit sig hafva någon dag efter den 7 Okt. med en rotting tilldelat Svedmark, Winberg hårföre sårskildt, jemlikt 35 kap. 2 I förenämude balk, fälles att böta 3 rdr 16 sk., till nyssnåmnde fördelning. Enår snickarelårlingen Joban Niklas Pettersson, med afseende å hvad i målet förekommit, icke skåligen haft anledning betvisla tilltalade Anderssons och Winbergs, vid Svedmarks afförande, gjorda uppgift, det hon vore galen, sinner jag Pettersson, för det bitråde han, på anmodan af bemålte tilltalade och Lovisa Larsson, lemnat dem, vid Svedmarks afförande till Winbergs bostad förenämnde afton, icke kunna till något ansvar i målet fållas. I följd af den pröfaing, som såluada föregått, ogillas det mot veterinär låkaren Rickman af tilltalade Holm, Andersson, Winberg och Larsson framstållda ansvarspåstående, för falskeligen och af argt uppsät gjord angifvelse i målet; och tillförbindes bemålte tilltalade, af hvilka Andersson, Winberg och Larsson förklaras skyldige att genast tråda i allmänt häkte, att gemensamt ersätta Rickman för inställelsebesvär och kostnader, med 46 rdr 32 sk. b:ko, till hvilket belopp Rickmans kostnadsråkning nedsåttes. Slutligen och då vice auditören Möller icke blifvit hörd Öfver det å honom, i egenskap af veterinår-låkaren Rickmans ombud, af Holm yrkade ansvar, lemnas denne sistaåmnde Öppet, att särskildt, i fall af befogenhet, mot Möller fullfölja talan i nåmnde hånseende. Jemlikt 25 kap. 5 råttegångs balken, bör det beslut, som af rådhus-råtten i detta mål fattas, underställas Kgl. Mej:ts och Rikets Götha hof-råtts närmare prölning., Enligt pluralitetens mening uppsattes utslag. Ut Supra. In fidem C. M. Nyström.