Förvisningsorten Cayenne. Cayenne utgör den franska delen af det med ett gemensamt namn kallade Guyana, liksom den brittiska delen deraf har sitt sårskilda namn: Demerara, och den hollåndska åfven sitt: Surinam. Det ligger intill sjelfva grånsen af Brasilien, på Sydamerikas nordostliga kust, och stråcker sig i söder ånda in på Eqvatorn. Guyana i allmånhet år ett af naturen i rikt mått gynnadt land, men tillika ett af de för Europeer mest ohelsosamma trakter på jorden. Kusten år nästan öfverallt så låg och sank, att hafvet jemnt åfverspolar vidstråckta bredder deraf; efter denna låga kuststråcka följer savonnernas region, ett något mera höglåndt och delvis åfven kuperadt land, men der de tidtals ymniga regnen bilda stora sumpar och moraser, derur vid den ofantliga vårman, hvilken hår, så godt som under sjelfva eqvatorn, år rådande, odrägliga dunster, och en ståndigt fuktig, feberbildande atmosfer alstras, som får främlingen år nåstan detsamma som ett säkert, oemotståndligt mördande gift. Vegetationen år den yppigaste, urskogarna i högsta grad präktiga och öfverraskande både genom sina dimensioner och sina omvexlande former; palmer, maniok, en mångd frukttråd och medicinalvåxter, bomullsplantan, indigon, kafleröret, tobaken, kokos, ris, peppar m. m., förekomma hår i ötverslöd dels i vildt, dels i odladt tillstånd; faunan år icke mindre rik ån floran, jaguaren, kaguaren, stinkdjuret, pungråttan, vampyren, behornade sköldpaddan, jåtteormar och apor af flera olika slag, termiter och mosquitos, med flera i allmånhet skadliga djur och giftiga insekter finnas hår i oråknelig mångd. Man har omkring sig den tropiska naturens hela oåndlighet och mångfald, men man vandrar mellan dödar. dadyenne eller franska Guyana har en areal af omkring 1300 qv. mil, samt vål en 40,000 innevånare (utom de fria indianstam