Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 februari 1852, sida 2

En korrespondent i den starkt bonapartistiska -Independence belge skrifver: Det cirkulerar några rykten om försök att rekonstituera de hemliga sållskapen. I alla tider har i hufvudstadens undandolda vinklar och vrår funnits permanenta konspiratörer drömmande om omstörtning och revolt. Men dessa barrikadartister åro icke sårdeles farliga i detta ögonblick, då de bevakas af en klok och verksam polis. Hvilket inflytande skulle de ock kunna utöfva på en befolkning, som ryckts ur sina illusioner och betagits hvarje hopp på en revolution? Några demokrater, som förblifva i beröring med verkståderna, erkånna sjelfva, att deras vanmakt år påtaglig och att Bonaparte har gjort väl att quåsa en befolkning, som år förvekligad, enerverad och oförmögen att återvinna sitt oberoende och i alla hänseenden vård att despotiskt regeras. Uti sin modfåldhet gå de ånnu långre och utropa att Frankrike icke år skapadt för friheten och att om Henrik af Bordeaux eller grefven af Paris återkomme till Paris, skulle de vara dem behjelplige att taga Tuilerierne i besittning.Vi gifva håruti -de rödeså till vida rått, att ett årligt konungadöme vore ojemsörligt båttre och hederligare för Frankrike, ån den nuvarande på lögn och mened grundade skenrepubliken. Ryktena om förestående finansåtgårder bibehålla sig, ehuru de officielt blifvit vederlagda i Monitören. Restaurationen har nu åfven stråckt sig till advokaternas kostym. De svarta halsdukarne, kulörta benkläderna och mustacherna hafva måst vika för de under kejsartiden brukliga hvita halsdukarne och svarta benklåderna. Bonaparte synes vara en åkta vurmare för uniformer. Såvål senatorerne och statsråderna som medlemmarne af ligstiftande församI lingen skola bära en uniform, bestående af srackar med knappar med en örn uti, benkläder med paspoiler, hatt med hvit eller svart plym, vårja med säste af guld eller sillver. Broderierna på frackarne skola vara af I guld, silfver, blått eller rödt silke, olika för I hvarje grad och hvarje korps. Äfven nationalgardets uniform skall undergå en förändring. Prinsarne Nemours och Joinvilles protest I emot konsiskeringsukaserna har form af ett bref, adresseradt till exekutorerna af Ludvig Philips testamente. De tacka dem deri för det sätt, hvarpå de i det Bonaparte tillställda memorial hafva försvarat orleanska familjens rått och protestera emot de för den aflidna konungen krånkande uttrycken i motiveringen af dekreterna. De påminna åfven om I hvad Louis Bonaparte år skyldig Ludvig Philips ådelmod, hvilken tvenne gånger befriat I honom från det straff, han förtjent genom ssitt attentat på Frankrikes lugn. Den 9 noterades 5 24 i 102. 85 och 3 24 I i 64. 50. I ENGLAND. Af parlaments-debatterna syI nes, att Russelska ministeren tillsvidare står fast. Förnåmsta eller kanhåuda enda orsaken härtill år den, att man år i förlågenhet för I bildandet af en ny minister. vi nämnde nyligen under rubriken -hvarjehanda att en engelsman vid namn Mather blifvit misshandlad i Florens af en österrikisk I officer. Denna sak har blifvit föremål för en f interpellation i underhuset, för hvilken vi sko la redogöra i morgondagens tidning. BELGIEN. Starka öfversvåmningar hafva I hemsökt en del af landet. Nordbanan år genombruten på en sträcka af 2 a 300 metres. I I Brussel stå alla kållrar under vatten. Enligt de senaste underråttelserna derifrån af d. 9, befarade man, att det intråddaregnet skulle förstårka den redan fallande vattenfloden. Näåstan hela trakten stod under vatten. Hr Briard, ågaren af det tryckeri hvarifrån den konfiskerade Bulletin Francais utkommit,