skrift Bulletin frangais. Detta blad redigerades i början af franska landsflyktingar, hvilka der illa tilltygade menedaren Bonaparte. Belgiska regeringen, som vill undvika alla anledningar till konflikter med Frankrike, förvisade dem ur landet. Utgifvandet af Bulletin francais fortsattes detta oaktadt med lika skårpa, men då tog regeringen det steget att konsiskera bladet. Denna åtgård, skrifver en korrespondent i beutsche allg. Leit., sysselsätter icke blott pressen, för hvilken den är en existensfräga, utan åfven den stora allmånheten. I synnerhet förvånar den strånghet, hvarmed regeringen vid detta tillfalle går till våga. Ty medan man första dagen ätnöjde sig med borttagandet af de för tryckeriet befintliga exemplaren, borttogos senare på Posten, hos bokbindaren och i boklådorna alla exemplar och icke nog hårmed, utan till Antwerpen skickades åfven en poliskommisrie, för att lågga beslag på de redan om bord å ångaren befintliga, till England bestämda exemplaren. Dessutom postar sedan den 31 Januari dag och natt en polisagent i tryckeriet för att hindra, att inga nya aftryck göras. Boktryckaren, hr Briard har imellertid förklarat, att han, daktadt detta förbud — hvars råttmåtighet han med fog bestrider, enår det fotar sig på en gammal bortglömd, på flera decennier icke tillåmpad lag — skall fortsåtta att utgifva Bulletin francais. Thorsdagen den 5 skulle ett nytt häfte utkomma, men synes dock hafva uteblifvit, enår derom ingenting förmåles i tidningar från Brussel af den 6 dennes. Såsom en betydelsefull omståndighet framhålles, att instruktionsdomaren Bemmelmans i förhöret med herr Briard gjorde honom uppmårksam på det sorgliga Öde, som väntade honom, om Bonaparte komme till Belgien. Man ser hårutaf, att vederbörande redan börja göra sig förtroliga med tanken på en dylik möjlighet. I vål underråttade kretsar beråttas dock, att engelska regeringen tillkånnagifvit den franska, att hon, såsnart en fransk arme inrycker i Belgien, genast skall blockera alla franska hamnar. Denna notis år icke osannolik, enår en fransk ockupation af Belgien skulle vara en dådsståt för engelska handeln. ÖSTERRIKE. Moritz Patackys dödsdom motiveras derigenom att han, gemensamt med skråddaremåstaren Ruszak i Hamburg, försökt att för sina -högförrädiska planer vinna den i Hamburg och dess grannskap förlagda Österrikiska armen. Han hade för detta ändamäl, anmärkes det, ieke allenast satt sig i förbindelse med flera i armen såsom underofficerare tjenande f. d. Honvedofficerare, utan i Rendsburg äfven bemödat sig att indraga officerare i sammansvårjningen, i sammanhang hvarmed han utdelat proklamationer af Kossuth, till hvilken sistnåmnde ock han hade öfversändt en förteckning på de i 4de armåkorpsen tjenande Honveds, på hvilka man kunde råkna i fall det komme till en resning.