Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 februari 1852, sida 1

Målaren W. Kiesevetter och hans Ethnographiska Musenm. (Forts. fr. n:o 34.) De underrättelser som hr Kiesewetter lem nar om det ryska folklifvet åro aldeles motsatta de missgynnande begrepp, som vi hafva om detta lif. Han finner en naiv poesi I deras religidsa och landtliga fester, åfvensom i de folksånger hvilka, från vaggan till grafven, åro innerligt förenade med alla deras förhållanden. En mångd dansar och lekar muntra deras lif, under alla årstider, och i ömma samiljesörbindelser och en vånskaplig sam manlefnad söka de skydd mot ådets ofta härda slag. I hans taflesamling finnas flera portråtter af ryska bönder, t. ex. en Ryss, som väger sitt barn, förmodligen för att erfara huru dess föda bekommer detsamma; vidare en scen i brudens hem, aftonen före ett bröllop; målaren har lemnat bruden sin gåfva och erhåller nu till tack derför ett glas brånvin och en kyss af hvar och en af de nårvarande flickorna. Taslan föreställer det ögonblick, då tre flickor, hvilka redan mottagit sina kyssar, långsamt gå bort, under det målaren kysser den sjerde. Till venster står en åldre flicka, som tåligt våntar att turen också skall komma till henne. Det öfriga af rummet år fullt af ånnu okyssta flickor. Från det ryska klostret begaf sig hr Kiesewetter till Kalmuckerna på Wolgasteppen, hvarest han för Kalmuckernas furste presenterade sig såsom en man, hvilken kommit dit för alt studera och uppteckna nomadstam marnas bruk och seder, så att den norra