Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 februari 1852, sida 1

Fiskarsflickan. Skildring ur verkligheten, af I (Svenskt original.) (Forts. fr. N:o 33.) — Hvar har du varit, Gustaf? (ty det var han), sporde nåstan på samma gång de tre förut innevarande den nykomne. — Jag har varit öfver till fisklåget, hos skråddaren, för att hemta mina klåder, och jag köpte på samma gång litet granris att strå på golfvet och några viskor att piska af sig snön med, och de komma vål att behåfvas, ty hår år fullkomlig snöyra ute. — Tack skall du ha, Gustaf, utropade flickan. Kom nu och få något varmt i dig. — Hon satte fram en kaffekopp på bordet och tog kaffepannan, som just får Gustafs råkning stod och hölls varm i spiseln, och hälde i den rykande drycken. Men fortfor hon, kanske du år stel om fingrarne? Kom och vårm dig hår vid spiseln först! Gustaf efterkom uppmaningen, men i stållet för att hålla hånderna mot elden, lade han