Nya vänskapsprof från Norge. I Den Svenska tidningen år, såsom hela verlden vet, dagligen stadd på jagt efter parlamentariska regeringssätt och representativstyrelser — kungen skall, enligt dess låra vara czar och armeen parlament — och Aftonbladet ligger ståndigt i fålt, för att gendrifva alla dess barocka påståenden. Under allt detta år publiken, för hvilken hela skädespelet uppföres, en temligen likgiltig åskådare; ty den vet rått vål förut att tiden går framåt och icke tillbaka, samt att en ny vind från Frankrike snart hjelper det gamla Europa på benen igen. Men för några dagar sedan antog striden ett lifligare intresse, då en författare i Svenska tidningen hade den djerfheten att påstå, det ålven norska grundlagen hade sina icke obetydliga bristsällishe. ter. Detta var att röra vid en Om strång på mer ån ett håll. Aftonbladet blef varmt, och, mera mån om den norska konstitutionen, ån om sina landsmåns heder, hvilken det norska Morgenbladet helt nyligen på ett skandalöst sätt anfallit, utan att Aftonbladet dervid fåstat mer ån den slyktigaste uppmårksamhet, uppmanade det höstidlist de norska tidningarne att med sörenade krafter träda upp emot den sörmåtna Svenska tidningen. be hedervårda norska frånderne, som varit nåra att dö af harm, når Svenska tidningen vid nyärets början tagit sig friheten påstå, att det fanns ett land, som kånde sig lyckligare ån Norge, ja ån — Norge, sjelfva det berrliga, det par excellence gamle Norge, låto naturligtvis icke såga sig detta två gånger, och Aftonbladet hade inom få dagar den utomordentliga glädjen att inregistrera den ena försäkringen efter den andra srån Norge, att deras konstitution var den båsta på jorden och att inga mennesker kunde vara så lycklige som de o. s. v. — Nå, det kunde man svärja på förut. Likasom ryssarne, slita de gerna ondt hemma, blott utsidan blånker för utlandets ågon. Det år för norrmånnen i det hela ganska likgiltigt, hvad regeringsform de