Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 februari 1852, sida 2

1850 20095,288 TTT 1851 , 238,800 , -206,914 (Forts.) Frankrikes anfallsoch Englands försvarskrafter. En schweizisk ingeniör-kapten, baron Maurice, har nyligen utgifvit ett arbete, hvilket behandlar Frankrikes resurser för ett infall i Storbrittanien. Franska armten, såger författaren, råknar 453,984 man af alla vapenslag. 96.901 håstar och 1236 kanoner. Soldaternas antal kan fördubblas, kanonernas ökas med 1000 och 330000 gevår kunna tillverkas i största hast. Franska flottan råknar 224 seglande fartyg, 100 ångare och 4 fartyg som gå både med segel och ånga. Kuststråckan från Brest till Boulogne, som utgör cirka 90 svenska mil, har 26 hamnar, försvarade från landsidan af en tredubbel linie af citadeller. Med dessa resurser kan Frankrike, till ett anfall på Storbrittanien, sammandraga en armte af 151,800 man af alla vapenslag, nemligen 110,000 man infanteri, 22,000 man kavalleri, 13,750 artillerister, 3000 man genitrupper och 3050 för trossen, sältlararettet o. s. v. En dylik styrka kan ligga i kantoneringsqvarter emellan Brest och Boulogne. Enligt kapten Maurice kan franska marinen, då den förstärkes med 366 seglande och 291 ångfartyg af handelsflottan, öfver kanalen transportera 151,800 man, 43,572 hästar, 3,646 vagnar och 536 kanoner. Det står alltså i Frankrikes makt att utrusta och öfverföra en invasionsarmå. Brest och Cherbourg betecknas som embarkerings-, och I Bristol, Plymouth och Rye som debarkeringssställen. Genom invasionsarm6ens landsåttning på dessa olika punkter skulle England nödgas dela sin styrka. Den till Bristol bestämda armån, som skulle bestå af 32,161 man, 100 kanoner, 11,108 håstar och 1,194 vagnar, kunde transporteras från Brest på 4 linieskepp, 10 fregatter, 26 ångare, 66 handelssartyg och 85 barker. Från Cherbourg skulle afgå den till Rye bestämda armåen utgörande 76,502 man, 28,686 håstar, 3,368 vagnar och 270 kanoner på 10 linieskepp. 9 fregatter, 124 handelsfartyg, 38 barker, 45 krigsångare och 159 förhyrda ångare. Sedan dessa eskadrar, utan att möta något hinder, passerat kanalen, skulle Bristol-armen fatta fast fot i nårheten af denna stad och utstråcka sina operationer från floden Avon till Themsen, och derigenom asskära förbindelsen emellan nordliga och sydvestra grefskapen. Plymouth-armåen skulle landstiga i Whitesand-bay och till lands och sjös belågra denna stad, hvars intagande skulle gifva Cornwall och Devonshire till pris åt invasions-armän. Ryearmn skulle marchera rakt på London och anlända dit inom 3:ne dagar för att intränga derstädes frän slera håll, under det att en armckorps marcherade från Southampton på Gosport och Portsmouth, hvilka ståders marinetablissementer snart skulle förstöras och uppbrånnas. Efter uppgörandet af denna kalkyl för Frankrike, uppskattar kapten Maurice engelska marinens styrka till 480 seglande fartyg och 187 ångare. Han beråknar engelska kavalleriet utgöra 12,311 man, artilleriet 11,041 man och infanteriet 126,794 man, och då man derifrån afdrager 39,690 man som erfordras för tjensten utom Storbrittanien, återstår en disponibel styrka af 110,546 man för de 3:ne konungarikenas försvar, eller 73,698 man för England ensamt. Författaren tar tillika i bef råkning, att Englands försvar underlåttas genom ett vidstråckt jernvågsoch telegrafnåt soch dess många små såstningar. — ——X—X———XXÅX-XX—XX—-—XXXEXÅXXRXRX-XX-X-—XXXr—— XR — Z:.Å — — —— Am . .232 hanna