Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 februari 1852, sida 3

gång snakke Dansker, eller visa dig med en dansk orden i Schleswig, t. ex. på ett bondbröllopp, helst bland Angler och Friser, och du skall ångra det. Tillochmed i Hertigdömets nordligaste trakter och ståder: i och omkring Hadersleben, Flensburg, Apenrade och Tondern (en af de åldsta ståder i landet) skall du erfara, att icke ens namnen på ståder och byar, på bondgårdar och torparekojor i allmogens mun äro danska 4). Åfven Sveriges egen Hartman begagnar i sin förträslliga Svenska -Lärobok uti allmänna Geograsien-öfverallt de goda gamla tyska namnen får ståderna i Hertigdömet, hvilket han med råtta kallar Schleswig, icke -Slesvig-. såsom Astonbladet, Sveriges -erkändt förstar,, m. fl. Svenska fantaster gåra i sin skandinaviska blindhet och dumhet 5). Med undantag af Mano, Rompd och några få andra små dar och byar vid grånsen emellan Tyskland och Danmark, hvilka egentligen icke alls tillhöra Schleswig, så ker man i hela Hertigdömet förgåfves efter några trakter med ansk-snakkendeinnevänare bland de infödda rvon altern Schrot und Korn-G6); men vål 100 :tals fattiga, trasiga Danska dagsverkare af båda könen, från Jutland, som i likhet med dalfolket i Stockholm, årligen erhålla arbete och bråd i Schleswig. Äfven på norra sidan af den ganska oreglerade och ojusterade grånsen emellan Danska provinsen Jutland och Tyska Hertigdömet Schleswig, ja i sjelfva hjertat af Danmark och i dess hufvudstad Köpenhamn (liksom i Christiania, Stockholm och Petersburg) talas sannerligen långt mera Tyska ån det talas Danska i Schleswigholstein, oaktadt alla de nedriga despotiska försök man gjort att påtruga folketdetgemena, förhatliga Danska språket, hvilket (i kung Schockelmeyers tid) endast genom tvång blefinfördtbland en del studenter i Kiel 7), af ett par försupna Danska professorer från I Köpenhamn, och genom hasselkäppen och gatlopp bland besättningarna i Rendsb. o. Gluckst och derifrån vidare bland de öfriga trupperna båda i Schleswig och Holstein, der dessa tyvårr numera åter på nytt måste marschera och dansa, ånnu ett år eller par, efter danska pipor och danska kommando-ord, tills den heliga frihetsklockan med Guds hjelp, omsider skall slå, åfven för Tyskland och SchleswigHolstein, liksom den slog för Belgien och Grekland, för Norige och Sverige under Carl Johan och Gustaf Wasa. Vi gratuleraDanmark, når räkenskapsdagen kommer! når tyska folket (icke tyska furstarne!) får råda, åfven i Schleswig-Holsteinska frågan! Huru, hr referent, skall det då gå med det kongl. danska reskriptet af d. 15 Dec. 1810, som skulle -successivt verkställas vid Gudstjensten, i skolan och inför domstolen i Schleswig?Månne vi icke då få rått, att det var :dsör tidigt att såtta denna 40 års gamla föråndring i verket? Huru skall det då gå med danska språket i SchleswigHolstein och med de danska esteuernoch -iributender, samt med Öresundstullen? med det granna Dannebrogskorset och den smukke,nybakade grefvinnan Danner-Rasmus, Fredrik den älskadesLola Montez? Vi gratulera det lilla -ruttnaDanmark 8), når råkenskapsdagen kommer! når Tysklands folk uppstå i massal Månne Sverige ånnu en gång skall våpna sig emot tyska folkets frihet? Männe Sverige ännu en gång skall kosta 2 millioner på danska kadavret? 8) Hvad skulle de förslå, då det blifver allvar i Tyskland? Uvad skulle hela svenska banken och hela svenska armån förslä? Och hvarifrån skulle svenskarna sedan taga penningar till sina jernvågar och sina cellfångelser, till sitt museum och till — brånvin? -I Tyskland — det i så många afseenden (åfven i Sverige) förnedrade, herrskar en jåsning, hvarom man icke kan göra sig någon föreställning; det år en allmån sågen (fårsåkrar -Borei n:o 192), en inom alla klasser i Tyskland utbredd öfvertygelse, att 1852 skall stormen (skall den sociala syndafloden) bryta löst.— — — a! redan nästkommande år! skall folket i hela Tysk land för allvar uppstå, då svaret icke skall uteblifva på den frönan?