Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 februari 1852, sida 1

gar presidenten, så sina medlemmars antal nåra fördubbladt och dess inslytelserikaste — alommar kunna lätt vinnaa genom lösten om honorarier, hvilka åro ett korruptionsmedel, som presidenten behåller i sin egen hand. I senaten kommer endast att sinnas tio eller tolf sjelsståndiga medlemmar, och hvilka kunna anses vara det emedan de sitta der ex officio, nemligen kardinaler, marskalkar och amiraler. För närvarande sinnas tre kardinaler, erkebiskopen af Lyon. biskopen af Bourges och erkebiskopen af Toulouse; sex marskalkar, Jeröme Bonaparte, Gerard, Excelman, Reille, vaillant och Harispe: samt två amiraler, Mackau och Roussin. De öfri ga kan Lonis Napoleon vålja efter sitt godtycke. Lagstiftande församlingens makt år rent af ingen. Det år icke stadgadt i konstitutionen att valen genom allmån omröstning skola vara direkta, så att Louis Napoleon gerna kan genom vallagen anordna indirekta val. Dessutom åro sessionerna i verk ligheten hemliga, ty de komma att blifva tillgånglige för allmånheten endast då de sakna allt intresse; och då alltid fem ledamöter kunna förklara en session för hemlig, så kommer det aldrig att möta någon svårighet att ernå detta resultat. En annan omståndighet visar huru liten verklig makt blifvit denna församling tilldelad. Församlingens president och vice presidenter utnåmnas af Louis Napoleon. De blifva i sjelfva verket embetsmån, beroende af kronan — jag menar af Elyske. De komma att besitta obegränsad makt i afseende på uppråttandet och offentliggörandet af det öfver sessionerna förda protokoll, och då de åro afsåttliga efter godtycke och derjemte högt aflånade så år det icke svårt att inse det de hvarken skola föra till protokolls eller offentliggöra något, som kan vara statschefen misshagligt. Det ligger likaledes i sakens natur att statsrådet kommer att blifva hångifvet presidenten. Medlemmarne erhålla visserligen en fast aslöning, men kunna godtyckligt afsåttas, så att man på förhand kan ana huru pass mycken sjelfståndighet de komma att visa. Man omtalar redan några af Louis Napoleons ifrigaste anhångare, Cassabianca, Lefebvre-Durufle, Fortoul, Bineau, Lacrosse, m. sl., såsom de der fått löfte på platser i statsrådet. Det bör observeras att 30:de och 31:sta art. af konstitutionen lemna senaten öppet att smickra statschefen genom att bana våg till kejsaredömets grundlåggning. Senaten eger rått att föreslå sådana förändringar i grundlagen, som den anser nödvändiga, och den skall, utan allt tvifvel, icke långe låta ett så vigtigt privilegium ligga obegagnadt. Sakernas nårvarande tillstånd kommer sannolikt att sortsara till början af Maj månad, lå senaten och församlingen anses komma att sammankallas. Statsrädet kommer deremot itt omedelbart organiseras. Ett par dagar sednare, den 17 Jan., skrifver en korrespondent till en tysk tidning om let intryck konstitutionen gjort i olika kretar, samt om ståmningen i allmånhet, föl