patron E. G. Danielssons namn försedd anvisning, i hårvarande provincial-bank så lyfta 4000 rdr bko på Uddeholms bolags råkning. Nyvall, som uppgaf sig heta Olsson, och vara skogvaktare vid Uddeholm, hade, sörsedd med en våska, hvarpå en messingsplåt sanns utskuret eller graveradt namnet Uddeholm, en dag i ofvannämnde månad infunnit sig hos bankens kamrer, hr Ultman. Under söregifvande att han glömt anvisningen hemma samt att han vore olycklig, om han ej inom viss tid kunde infinna sig, på Uddeholm med de åskade penningarne, sökte han beveka hr kamrer Ullman att lemna ifrågavarande summa. Detta nekades naturligtvis, och Nyvall oslågsnade sig; men återkom dagen derpå och yttrande sin glådje deröfver, att hans hustru, som mårkt den glömda anvisningen, skickat den efter honom, anhöll han nu, att emot dess aflemnande få lyfta penningarna. Ehuru namnteckningen å anvisningen var rått bra efterapad, tvisllade likvål hr kamrer Ullman på dess åkthet, enår ordalagen deri voro allt för mycket afvikande från de brukliga. Auvisningen lydde sålunda: Uddeholm d. 6 Sept. 1851. Herr banko-kammereraren Ullman. Carlstad. På min celler Uddeholmska bolagets råkning torde hr kamereraren vara god och lemna detta extra bud uti inslag fyra tusende rdr bko privatbankssedlar, hvilken valuta skall inlösas då jag infinner mig med afskrift till detta dokument. Med vånskap E. G. Danielsson. Nyvall erhöll ej heller nu några penningar. Genom skriftvexling med hr brukspatron Danielsson upplystes också kort derpå, att någon skogvaktare vid namn Olsson icke var kånd på Uddeholm, och att anvisningen var helt och hållet falsk. Vid anstålld efterspaning påtråffades slutligen bedragaren, under namn af Johannes Nyvall, samt blef genast af härvarande stadssiskal stålld under tilltal för detta grofva bedrågeri. Vid första förhöret nekade Nyvall både till åtalet, och att han den ifrågavarande tiden ens varit hår i staden; men sedan flera personer vid sednare rättegångstillsället intygat, icke blott att Nyvall uppehållit sig här de dagar, då den omsörmålde penningeassären var i fråga, utan jemvål att han anmodat en person, att efter diktamen författa en anvisning, lika med den som skulle hafva blifvit glåmd hemma, medgaf han slutligen att han varit hår, men nekade fråckt till åtalet. — Från Nås hårad berättas, att Såffle kanalbolag vid en nyligen hållen holagsstämma beslutat, att i Byelfvens vattenfall, nåra Säslle bro, under loppet af nåsta sommar anlågga ett större qvarnverk. Såvida denna beråttelse bekråltar sig, och om det vatten, som begagnas för verkets bedrifvande, medgifver dess oafbrutna gång under hvarje ärstid, kommer hårigenom en för kringliggande ort sårdeles kånnbar brist att afhjelpas. Synnerligen vålkommen bör denna anlåggning blifva för de långst såder ut i håradet belågna socknar, hvilka nu, under den tid då sjön icke år farbar hafva från 3 ånda till 5 mils våg till nårmaste qvarn. Såsom någonting ovanligt för denna årstid kan omnåmnas, att ett fartyg vid Skoghall ligger under lastning, för att afgå till