Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 januari 1852, sida 1

——— — — säderneslandet öppna en ny näringskålla af oberåknelig vigt. vi skulle åfven — för att återkomma till bergskollegii beråttelse — önskat att kollegium meddelat några upplysningar i hvad mån olika brånnmaterialier ingåi vår svenska jernhandtering, om trådkol ånnu utgår det hufvudsakligaste brånnmaterialiet och huruvida stenkolsamt varm luft deruti ännu fått insteg. I allmånhet skulle bergskollegium göra icke blott sina profana läsare, utan älven våra bergsoch bruksidkande landsmån förbundne, om dess årliga beråttelser innehöllo några upplysningar om de uppfinningar och förbättrade arbetssätt, som i senare tider blifvit införda i den svenska bergshandteringen, samt de resultater, som deraf uppkommit. Vi tro att sådant skulle vara icke blott intressant, utan åfven af nyttan. Man ser t. ex. af, den franska bergverksstyrelsens beråttelser, att berednings-kostnaden vid jern-handteringen i Frankrike, genom förbåttrade arbetssått, blifvit i senare åren så betydligt minskad, att den besparing i arbetskostnaden, som på 9 år sålunda uppkommit, skattas till öfver 10 procent, och att brånnmaterialet, som år 1830 ingick uti kostnaden för jerntillverkningen med 458 pr mille, 1846 deraf medtog endast 0,354. Några underrättelser om de sårskildta står re jernbrukens drift under olika tider samt de nya uppfinningar och förbåttringar vid ett eller annat af dem blifvit införda, skulle äfven, enligt vår tanke, vara af gagn och intresse; likasom det för jemnförelse med likartade förhällanden i åldre tider skulle medföra mycken låttnad, om bergskollegii beråttelser, likasom kommers-kollegii (rörande utrikes handeln). innehölle tioåriga sammanstållningar af produktionsoch exportbeloppen får vära sårskildta metaller och mineralier. —— nm AA F