Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 januari 1852, sida 1

år nåra 3,000 skG mindre ån år 1833, har deremot afkastningen vid Danemora stigit från 91,100 till 106,599 skgg, således med 17.5 9, vid Grangårdes bergslag från 167,232 till 199,453 sker, eller med 19.3 4, vid Norbergs bergslag från 103,658 till 138,657 skzz, eller med 33.8 4, vid Nora bergslag från 102,573 till 169,919 ske, eller med 65.9 4, vid Filipstads bergslag från 134,416 till 253,966 skA, eller med 89.9 4. Tackjernstillverkningen har, år 1850, varit betydligt större ån under föregående år. Den uppgick nemligen då förhållandet var, år 1849: 607,223 och i medeltal åren 1844—1848: 638,293 1839—1843: 631,346 1834 — 1838: 533,027 Det år åfven glädjande att finna, det, genom förbåttrade arbetssått, tackjernstillverkningen pr dygn numera år nåra 3:delar högre ån för 14 år sedan. Ty ifrån att vara blott 15.60 skzl pr dygn under åren 1834 — 1838, har tillverkningen, 1850, stigit till 22.19 skeg. på hvarje blåsningsdygn. Den utgjorde, 1849, 22.18 ske. år 1850 till 727,597 skål, Äfven gjutgodstillverkningen, stångjernssmidet och jernmanufakturen hafva under år 1850 varit i sramskridande, i synnerhet förstnåmnda tillverkning, som, 1850, uppgick till 23,254 sked. emot 15,632 skzg, under 1849, utom det vid åtskilliga gjuterier genom omsmåltning af tackjern åstadkomna gjutgods af 28,045 sktt. emot 23,757 skeg under det nåst föregångna året. De egentliga gjuterierna hafva under de sistsörslutna 10 åren mer ån fördubblat sin verksamhet; ty summan af det vid dessa verk producerade gjutgods, som år 1840 utgjorde allenast 11,997 skzl. 17 24, med ett vårde af 271,954 rdr 29 sk. 7 rst bko, steg, 1850, till 28,045 skge, och ett värde af 513,444 rdr s. m. En mångd nya gjuterier hafva uppkommit, år 1840 funnos i Sverige blott 16, nu 29 gjuterier, och af de åldre hafva många betydligt ökat sina tillverkningar. För tio år sedan voro de största gjuterier i riket: Motala i Östergöthland, med en tillverkning af 1,862 sktå, Bergsund i Stockholm, hvarest gjutningen uppgick till 1,563 sk7Z. och Furu dahl i Kopparbergs lån, med 1,118 ska tillverkning, samt vidare Forsbacka (i Gefleborgs lån), Nyköpings och Åkers i Södermanland samt Krokfors i Nerike. För nårvarande år åter ordningen dem emellan följande. Götheborgs först år 1843 anlagda gjuteri intager första rummet med 3,038 skz, och derefter komma Motala med 2,564, Ankarsrums i Kalmar lån med 2,476, Carlsdal i Örebro lån med I,952, Dormsjö i Kopparbergs lån med I,705, Kungsholmens i Stockholm med 1,695 samt Akers med 1,510 (1840: 896) skå. Från bruken inkommo, år 1850, på rikets vågar 580,203 skv. stångjern jemte 65,380 skzg. jernmanufaktur, hvaremot under samma år från vågarne affördes: till inrikes förbrukning 32,069 skäk stängjern, samt 29,115 h I ——c! OO UE—