ordning: Danmark, Portugal, Finland och Storbritannien. De vigtigaste grenar af vår jernmanusaktur åro: stål 18,914 skel, spik 8,664, oförtenta plåtar 3,745 samt skåroch knippjern 3,527 skZZ., allt 1850. Af stål går det mesta till Storbritannien, 8,343 sk6l, Portugal 4,141, Förenta Staterne 1,608 och Lubeck 1,074 skC. — Af spik går största delen till Danmark, 4,587 skAl, Finland 2,401 skZZ och Lubeck. Stockholm och Gåtheborg åro, såsom bekant, det svenska jernets förnåmsta utskeppningsorter. Mer ån t:delar af vårt för export beståmda stångjern och icke mindre ån på:delar af manufakturjernet går genom dessa hamnar allenast, men man mårker likvål i senare åren att våra mindre stapelståder taga en allt större andel i denna utförsel, hvad stångjernet betråffar, medan deremot jernmanufakturen nu mera ån förr går genom de större stådernas vågar allenast. Älven den inhördes proportionen emellan dessa tvenne städers jernexport synes efterhand undergå en sörändring — till Götheborgs fördel. Man ser nemligen att, sedan utförseln af stångjern från Stockholms våg år 1834, uppgått till 213,922 skel. eller 52.3 24 af totalexporten ), utgjorde densamma år 1844 288, 706 ske. eller 51.9 24 al d:o, samt år 1850 275,866 skel eller 47.9 4 af d:o. medan samma slags utförsel från Götheborgs våg, hvilken år 1834 utgjorde 135,942 ske. eller 33.2 96 af hela exporten, år 1844 uppgick till 184,650 eller 33.2 90 af d:o d:o, och år 1850 uppgick till 205,311 eller 35.8 4 af d:o d:o. Af jernmanufaktur utfördes under nedanstående år, . från Stochholms våg: År 1834 14, 528 skel eller 54.1 9 af hela exporten ), år 1844 20,420 eller 39.5 afhela d:o, år 1850 21,739 eller 53.0 asshela d:o, och från Götheborg: Ar 1834 9,748 skzZ eller 36.3 4 af hela exporten, år 1844 22,593 eller 43.7 4 af hela d:0, år 1849 16,791 eller 42.7 4 af hela d:0, år 1850 14,038 eller 34. 1 23 afhela d:o, Vid de s. k. ädlare verken har bergverksdriften under år 1850 i allmånhet varit mera gifvande ån under det nästsöregängna året. Vid Gustaf 3:djes silfververk i Kopparbergs lån hafva blifvit utbringade 1 lödig mark 15 lod och 4 grån guld, emot 1 mark 2 lod 12 grån, år 1849. Silfver-tillverkningen år 1849 5,432 marker 2 lod 10 grån, uppgick 1850 till 6,002 mark 1 grån; koppar-tillverkningen steg 1850 till ske. 10,102: 8. 3, emot skel. 9,928: 16. 6, år 1849; och af ösrige metaller och mineralier erhållos: 1830 1549 1840 Messing skäl. 582. 746. 671. — — Bly l,255. 887. 268. Zink 258. 200. — Cobolt (l. 5,663. 3,962. 12,628. Svafvel skdZ. 872. 519. 582. Vitriol 2,168. 1,533. 1,585. Alun tr 9,253. 10,528. 8,538. Rödfårg 10,847. 10,024. 7, 655. Blyertz sköl. 142. 167. 192. Porsfyr Rdr 2,000. 2,800. 3, 181, Marmor . 3,089. 3,672. 4,019. Brunsten skdZ. 150. 350. — Stenkol t:r 169,459163, 600. 162,361. Man finner häraf — för att nu blott taga begynnelse och slut — åren af decennalperioden 1850—1840 i betraktande — en högst ) Utförseln af stångjern från rikets alla hamnar utgjorde 1834: 407,881, 1844: 555,244 och 1850: 574, 720 sklb. ) Rikets totala utförsel af manusakturjern utgjorde 1834: 26,795, 1844: 51,528 och 1850: 40,908 sks.