Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 januari 1852, sida 2

AR I antal. Krigsrätterna i de andra departementet. I flera departementer har antalet på de öfver 1000. undersåter, att han, som nu intrådt i sina myndiga år och således sjelf skulle tilltråda regeringen, som hittills förts af hans moder Emma, icke vill öfvertaga styrelsen, emedan han icke kan gilla den nuvarande försattningen af d. 23 Maj 1849 och derför vill hafva den förändrad, innan han bestiger thronen. ENGLAND. Ärhbetarekrisen fortsar, utan II 2 Lå H Lå . att sörete några märkligare omståndigheter. Projektet att arbetarne skulle associera sig för att sjelfva enlägga machinverkstäder synes hafva blifvit om intet. Ett enda nytt faktum af någon vigt har förekommit. Arbetarne hos hrr Hibbert Platt, de förnåmsta machinfabrikanter i England, hafva beslutat att som sin egendom reklamera de machiner, för hvilka deras patroner erhållit stora medaljen vid verldsexpositionen. De grunda sin reklamation derpå, att de, för att få dessa machiner fårdiga, arbetat så mycket utölver de vanliga arbetstimmarne, att hrr Hibbert och Platt åro skyldige dem åtminstone hvad de ifrågavarande machinerna kosta. De andra arbetarne hafva våndt sig till storkansleren lord Cranworth och lord Ashburton med anmodan att biifva skiljedomare i deras tvist, men desse herrar hafva svarat arbetarne, att de hafva orått i alla tvistepunkterna. FRANKRIKE. Styrelsens organer förklara för ogrundade de rykten som cirku era om Bonapartes krigiska planer och bedyra, att han är lifvad af de fredligaste afsigter i verlden. I följd af 20:de artikeln i konstitutionen åro följande de jure medlemmar af senaten: Cardinalerna mgr de Bonald, erkebiskop i Lyon; mgr Dupont, erkebiskop i Bourges; mgr Mathieu, erkebiskop i Besancon och mgr Gousset, erkebiskop i Rheims; marskalkerna Gerard, Jerome Bonaparte, Excelmanns, Vaillant och Harispe, samt amiral Mackad. Man våntar att en 5:te kardinal snart skall blifva utnåmnd, ty erkebiskopen i Bordeaux, mgr Donnet skall redan vara designerad. Krigsråtten i Jura-Departementet har vid en sammankomst dömt 19 individer till deportation till Lambessa på 5—10 år, samt 5 till deportation till Guyana, och man våntar att den ännu kommer att domfålla ett stort terna utveckla åfvenledes en betydlig aktivitilltalade och tills vidare fångslade stigit till Polisprefekten i Seine-departementet har underrättat de genom proscriptionsdekreterna tills vidare förvisade representanterna, att pass för dem lågo fårdiga, och att de skulle resa. I följd deraf hafva de flesta af dem redan lemnat Frankrike. Duvergier de Hauranne, Creton, de Remusat, J. de Lasteyrie, Chambolle och Girardin hafva anlåndt till Brussel. I samma stad uppehåller sig Madier de Montjau och Båze; Changarnier år i Mecheln, Lamoriciere i Köln. Det bref till krigsministern, hvari Caraihnac begår sitt afsked, lyder sålunda: UHr minister! I det ögonblick, då mina vapenbråder, som fångslades samtidigt med mig, äro föremål får en ny strånghet, gifver det förhållandet, att jag åter blifvit ett undantag, anledning till misstydningar, dem jag nödgas afvisa. Jag söker icke förföljelse, likalitet som jag fruktar den. Äsynen af mitt fåderneslands tillstånd under senaste tiden I skulle kunna bringa mig derhån, att jag med l låtthet skulle båra landsflyktens börda — men Jag vill, vis-å-vis Frankrikes nuvarande regering, inför allas ögon intaga en sådan stållning, som min heder och min kärlek till friheten fordra. Derfår ber jag er, hr minister, utfårda den nådiga ordern, att jag, enligt min nu yttrade önskan, erhåller mitt afsked, hvartill 33 års tjenst och 18 års fålttåg gifva mig råttiohat Cms samAAn