Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 januari 1852, sida 2

skall ramla, så fort de opålitliga stöden för densamma fallit undan. Denna stat, bildad af så många olika landstycken, kan ej bestå som ett organiskt helt. Det flammande hat mot ryska inflytandet, som utgör en del af nåstan hvarje civiliseradt folks nationallynne, skall göra det öfriga. — Med Österrike år till en del samma sörhållande. Italien och Ungern skola åtminstone alltid förblifva oroliga landsåndar. De blifvande förvecklingarne i Frankrike, fransmånnens hållning och presidentens ställning åro af högsta vigt för demokratiens vara eller icke vara. Bonaparte har segrat. Välan! Men genom vilken majoritet? Genom några bonapartister och ultramontaner, genom en feg och spåkrådd bourgeoisi, genom några enthusiaster förblindade af det lysande namnet Napoleon. Denna majoritet blef stor, blef t. o. m. ofantlig, derför att dertill sållade sig en stor del republikaner, modlösa af Decembervålden. Men nevöns majoritet kan dock aldrig lemsöras med oukelns. Han — onkeln — behösde för sina val ej belägringstillståndets uppmuntringar, ej polisens och jesuiternas bona osficia eller korruptionens loekelser, ej valsedlarnes förfalskning. Enthusiasmen kallade honom till makten. Fransmånnen synes denna gång ej ha varit samma folk som vid så många föregående tillfållen visat sig så hjeltemodigt och frihetssinnadt. Deras mod år fallet, deras förnämsta ledare i fångelse eller landsflykt eller ock skråmda till overksamhet. En sådan sakernas ordning, som L. Bonaparte synes vilja införa i Frankrike — ett genom en skenkonstitution maskeradt envålde — kan dock icke båra sig långe. Förr eller senare skall franska folket uppvakna ur sin dvala, och då förestå nya, vigtiga brytningar. Det land, näst Frankrike, hvars ideer börjat ölva ett visst inflytande på Europas framätskridande år — Nord-Amerikanska Fristaterna. En friskare ande föres derilrån till oss ösfver hafvet och ingjuter sig småningom i den Europeiska statskroppen. Redan de talrika emigrationerna till detta land åro ett betydelsefullt tecken. Ännu betydelsefullare för framtiden år Amerikanarnes hedrande upptrådande i den Ungerska saken. Amerikas guld och silfver gjorde ej på sin tid vår verldsdel rikare, men Amerikas ider skola kanske göra den friare och lyckligarel