Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 januari 1852, sida 2

Krigsråtten i Lyon har dömt 7 personer till döden sör uppror emot offentliga myndigheten med deraf hårledd blodsutgjutelse.Bland de dömde befinna sig 4 godsågare. En annan godsågare har för fördöljandet af personer, hvilkas förbrytelse var honom bekant, dömts till 10 års såstning och en ångvaktare har för en likartad förseelse erhållit 20 års tvångsarbete. Dessa stränga domar ha väckt en oangenåm sensation och man våntar alt de skola mildras af presidenten. Det skall vara mycket starkt i fråga att återstålla statssekreterareoch polisministerbelattningarne, hvaremot ministerierna sör allmånna arbeten och handeln skulle indragas. Statssekreteriatet var en Napoleons skapelse, under hvars hela regering Maret, hertig af Bassano, innehade detsamma. Han hade att för kejsaren att söredraga de al ministrarne beredde årenderna. Man anser för temligen såkert, att alla nationalgarder i Frankrike komma att upplösas. Denna borgarbevåring skulle sedan reorganisseras enligt nya grunder, hvarigenom antalet af dess medlemmar betydligt inskrånktes, ty dessa skulle af auktoriteterna våljas bland sådana vålsinnade individer, som dertill anmålte sig. Äfven omtalas, ehuru med mindre beståmd het, att en upplåsning af universitetet i Paris förestår. Detta skulle vara en verkan af Montalemberts och Jesuiternas inflytande, hvilska då finge monopol på franska ungdomens i undervisning. Bland andra rykten år åfven att czaren skånkt Bonaparte S:t Andreas orden. Resultatet af omröstningen ibland armån i Algirien har icke blifvit bekantgjordt, hvarigenom de rykten vinna i styrka, hvilka påstå, att det utfallit ganska ofördelaktigt för Bonaparte. Ja, det tillochmed beråttas, att blott tredjedelen varit jakande röster. Såsom ett bevis på huru pass opartiskhet gjort sig gållande vid områstningen d. 20 må anföras, att en fredsdomaresuppleant blifvit häktad i nårheten af Valenciennes, emedan han uppmanat invånarne i den kommun, der han bodde, att rösta emot presidenten!!! Att mordförsök mot Bonapartes lif skulle söras hafva vi redan för långe sedan förutsagt, och denna förutsågelse lår åfven redan slagit in. I vissa kretsar, heter det från Paris, talar man om ett dylikt attentat. Det beråttas nåmligen, att en sergeant skjutit på honom, dock utan att trässa. be i nårheten stående skiltvakterna grepo genast den skyldige, som på stållet blef nedskjuten. — En till Bonapartes åra af seineprefekten föranstaltad lysande bal i stadshuset d. 3 dennes bevistade han icke, och det ser nåstan ut som om fruktan för någon fara dertill varit motivet. I alla Frankrikes kyrkor har nyårsdagen sjungits Te Deum för den lyckade statshvålfningen. Ingenstädes har lugnet blifvit stördt. Bn pariserkorrespondent i -Neue pr. Teit.skrifver, att Belgien samtyckt att betala de 18 mill. sr. Frankrike har att sordra i ersättning för interventionen 1832. England har lofvat att förskjuta denna summa får att betaga Bonaparte hvarje förevånning till krig. Den 5 noterades i Paris 5 4 i 105. 20 och 3 2 i 70. 90. RYSSLAND. Dr. 2eit. förmåler att till Berlin ingått tillförlitlig underrättelse, att Schamils djersvaste höfding, den bekante Haschid Murad i fästningen Wnesapnaja på nåd och onåd gifvit sig ät Ryssarne.