Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 januari 1852, sida 2

stående skulden; vi skola uppgöra om brefportot en annan dag, och jag skickar nu tio francs till .... — Femton srancs, sade Claude i det han återtog de sem på kommoden liggande femfranes-styckena. Det år afgjordt! min Gud! det blir två veckor i morgon som han ingenting fått af mig! — Jasål det år på det viset! Än om jag tar bladet ifrån mun, om ni blir bortkörd från er verkstad? svarade Mathurin håftigt, blek af ilska. — Först och fråmst år det icke sagdt att man kör bort mig, svarade Claude lugnt; för det andra, om jag ej får någon arbetsförtjenst. så blir det samma förhållande, som om jag doge. . Hvem skall då fullborda liqviden af er fordran? — För sju tusan! inbillar ni er herr Claude att jag år en person som skulle låta hindra sig af de usla tusen francs som återstår får er att betala mig? (Forts.)