Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 januari 1852, sida 1

— Nå vål, sade herr Lubois, för hvilken, liksom för hans hustru och alla öfriga nårvarande personer, denna scen blifvit obemärkt; passa handskarna dig mitt barn? tycker du om denna fårgskiftning? Ack jal framstammade hon, som knappt återhemtat sig från sin rörelse. — Du hör det, sade hr Lubois, våndande sig mot Claude; du skall i morgon dag komma hit med ett nytt paket . . . Men bevars, du måste ha någonting till båsta min gosse, vill du ha ett glas vin? — Jag tackar er, sade Claude; men jag dricker aldrig vin. — Dumheter! nå hvad dricker du då? — Kors ... vatten! svarade han okonstladt. — Vatten! upprepade hr Lubois, det år lagom nåjsamt. .... I alla fall tycker jag att du förtår ett pråktigt bråd, tillade han, i det han afbråt och bet i ett stycke af arbetarens bråd. — Er gerna unt! sade Claude. — Ahl jag vet att du år en bra gosse, nykter, ordentlig, icke lat och ingen grälmakare! ... Se så! farvål kåra du! as aklig måltid!