Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 januari 1852, sida 1

—— — —— ser af ett fromt hjerta. Hvem af dem drömde ljusligast? Ester promenaden återvänder man till sin vård, som under tiden ombesörjt allt nödvåndigt för en ordentlig binesering.Man somnar i syskonsång, roar sig några timmar i drömmarnes brokiga verld ur hvilken man slutligen våckes af reldarena-, som tänder en morgonbrasa i kakelugnen och päminner, att tiden lider, om man vill bevista julottan. Denna besökes gemensamt — och derefter upplöses sållskapet. Så firar studenten sin julafton. För öfrigt år Lund temligen ledsamt under mellanterminerna. De fönster äro nu mörka, bakom hvars gardiner lampan Irsste den nattliga sliten . . klassikerna drömma vid sidan af hvarandra på dammiga bokhyllor ... konditorierna erbjuda en anblick af hemsk tomhet, och på sjelfva kållarmåstarnes anleten låses en djup melankoli. Allt år nyktert och tråkigt — Apollo har somnat vid lyran, och Bacchus tyckes vid sin vissnade thyrsusstaf svurit att lågga bort gamla griller och ingå i något nykterhetssållskap. Men hoppet lemnar menniskan aldrig; åfven bakom grafven planterar det sin gråna fana, såger Schiller. Till Februari återkomma de blå måssorna, och då vaknar vål Apollo, och Bacchi thyrsus grönskar ånyo. — M.