Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 december 1851, sida 2

. Rättegångsoch Polissaker, Svedmarkska målet. Uti den sietlidne Onsdag på rådhusrättens andra afdelning ånyo fortsatta undersökning om våldet å mamsell Svedmark, anställdes ytterligare vittnesförhör med af kiranden åberopade personer, nemligen hr grosahandlanden Isac Clementsson, plantage-ägaren Andersson på Stampen och pigan Maria Carlsson. Pigan Carlssons berättelse omfattade hvad hon hade sig bekant, rörande det mot mamsell Svedmark den 7 sistl. Oktober föröfvade våld uti f. d. hohleska huset; och öfverensstämde, med obetydliga skiljaktigheter denna händelse med hvad vittnets dåvarande matmoder, förut afbörda fru Andersson, derom vittnat.! Herr grosshandlanden Clementsson, som blifvit kallad att upplysa, huruvida han kunnat förmärke, att mamsell Svedmark år 1847, då hon tidtals under loppet af några manader vårdat och skött en i vittnets hus boende sjuk mamsell Ulfgren, visat någon förståndsrubbning eller ens tecken dertill, förklarade, att mamsell Svedmark under den tiden icke allenast varit vid sina sinnens fulla bruk, utan ock att hon genom ett stilla och religiöst väsende vetat tillvinna sig aktning och vänskap af såväl vittnet som hans familj samt äfven gjort sig älskad och gerna sedd i familjens husliga samqväm. Vittnet kunde likväl icke bestämdt uppgifva vid hvilken tid af året 1847 mamsell Svedmark sålunda vistats i vittnets hus. Plantageägaren Andersson hade ingen annan upplysning att meddela, än att 2:ne karlar, af hvilka tilltalade drängen Varit den ena, någon afton i början af sistl. Oktoqer tva särskilda gånger besökt viltnet i sin bostad och dervid i tilltalade Holms namn anhållit att samma afton möt lega få en häst med åkdon samt då de, vid första besöket för vittnet uppgifvit, att de dermed skulle forsla mamsell Svedmark, hade vittnet förklarat, att vittnet, som för tillfället saknat passande åkdon; icke kunde efterkomma deras begäran. Upplysande vittnet, att sedan Holms utskickade andra gången återkommit, hade de förklarat sig belåtne med det äkdon vittnet kunde lemna dem, nemligen en sprötkärra, men hvilken begärun vittnet likaledes afslagit. Sedan ej mindre aktor än kärande ombudet förenat sig i anhållan om rymligt anstånd med målet för slutdåståenders afgifvande; uppsköts detsamma till den 14 nästk. Januari. — Hemmanskgaran Olof Börjesson från Herryda hade sistl. lördag i grannskapet af Gamle port i öfverlastadt tillstånd kördt öfverdådigt och derunder kommit i kollition med andra bönder, i följd hvaraf oväsen uppkommit, som föranledt poliskonstaplarne N:r 89 Bengtsson och 38 Zetterberg att blanda sig i saken, Häröf