—— som jag. så följa vi barnet hem, och se hvad vi kunna göra i den här saken. Det gör jag med glädje, min raska sjöman, svarade den unga mannen ifrigt. Gif mig din hand, mitt barn; kan du gå? — Ack ja, det kan jag nog. Men vill ni följa mig hem i stället för morbror då? — Ja min själ vilja vi det. Sätt bara kurs och lät seglatsen begynna, sade sjömannen med vek röst. — Hvar bor du, mitt barn, frågade den unga mannen. — I Pilestredet, i madam Loftsgaards hus, om ni vet hvar det är. — Nej, men du får väl visa oss vägen. Och nu bar det af. — Är din mor enka? — Ja, hon har varit enka i 3 år. — Hvad föder hon sig med? — Hon är tvätterska. — ÄÅr non gammal? — Nej, hon är bara omkring 40 år, men hon är mycket sjuklig. — Har hon flera barn? — Ja, jag har en fullväxt syster, som är borta och tjenar; och en liten bror, som är hemma. — Hvad var din fader? Simpel arbetskarl. Din moder är förmodligen mycket fattig? — Ack ja, så fattig, så fattig, att vi icke hafva bröd engång, och ingenting att elda med i kakelugnen, och jag går nu i min enda klädning. — Du milde Gud! — Nå, det är väl icke så underligt det, sade sjömannen. Jag för min del har haft det ackurat lika i