Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 december 1851, sida 2

stab och derigenom föranledt chesen för nationalgardet, general Perrot, som tros vara en vån till Changarnier, att begåra sitt afsked; det hette åfven, att chefen för trupperne i I Paris, general Carrelet, blifvit afskedad och aflösts af general Bourjolly, ett kreatur af L. Bonaparte. I trots af allt detta och i trots af de hotande artiklarne i de bonapartistiska bladen, herrskade dock ingen sårdeles oro i sinnena. Slaget kom helt och hållet osörvåntadt. Karakteren af statskuppen år visserligen ånnu omöjlig att bedöma. Det torde imollertid icke sakna sin betydelse att till dess utförande, vare sig af en tillfållighet eller med beråkning, valts d. 2 Dec, årsdagen af kejsarens kröning och det berömda slaget vid Austerlitz! Det år dock icke eller osannolikt, att L. Bonaparte begagnar nationalförsamlingens voteringar öner vallagen för att gifva sitt företag en folklig karakter. Den 29 förhandlades för 3:dje och sista gången kommunalvallagen. Diskussionen vånde sig förnämligast kring ett af Monet och Larochejaquelin föreslaget amendement, hvilket till ett år inskränkte den tid, som man måste hafva vistats i en kommun, hvarest man icke år född, för att der utöfva valrätten. Amendementet blef förkastadt med den svaga majoriteten af biott en röst (321 emot 320), och efter råsternas uppråknande förklarade 2:ne representanter att deras vota upprikligt uppsattats. Detta oaktadt upprätthöll församlingen sitt votum. De enligt telegrasdepescherna arresterade generalerna höra till L. Bonapartes mest förklarade motståndare; i synnerhet gäller detta om Changarnier, till hvilken majoriteten satte sin största tillit, i händelse L. Bonaparte skulle försöka något olagligt steg. Charras var den enda medlemmen af yttersta venstran, som talade för questorernes bekanta förslag, och Lamoriciere var åfven en anhångare af detta förslag. Att L. Bonapartes motståndare icke varit aldeles oförberedde på en statskupp, fastån den kom förr till utföranue, ån de väntat, synes deraf, att en mångd medlemmar af majoriteten och oppositionen i en af de sista dagarne af Noveuber hos Cavaignac haft en sammankomst, som varat ånda till midnatten och å hvlken mycket ordats om möjligheten af en statskupp. Ingenting synes hafva beslutats, ehuru det icke felades antydningar, att diktaturen måste uppdragas åt Cavaignac. Denne förklarade att han vore beredd att kåmpa för konstitutionen och republiken, i fall de hotades af någon fara. Generalerne Cavaignac, Lamoriciere, Bedeau och Changarnier voro tillsammans ända till kl. 3 på morgonen Å utnämnts till chef får nationalgardets