finner dock då sin naturliga gråns, når kostnaderna för de kontanta penningarnes öfversändande åro mindre, ån agiot för vexlarne. såsom pårikurs emellan Nowyork och London gåller 109 D. 23 å 40 c. Den 15 Nov. 1850 stod kursen på London i Newyork 1101, således 0,,, 44 öfver pari, d. 15 Dec. 1101, således 0,,, 2 öfver pari och d. 15 Januari I 1851 1107 eller 1,,, 24 öfver pari; emellan 1107 a 1101 varierade den ånda till medlet af sistlidne Augusti. Vid denna vexelkursens ständpunkt var det sör Nevyorker köpmannen, som tog varor från England, fördelaktigare att skicka betalningen i guld ån i vexlar till London. Det uppstod fördenskull en fortfarande guldimport från Amerika till England. Under första hålfI ten af detta år hafva inalles cirka 17 mill. dollars importerats till Europa. Till England anlånde hvarje vecka stora massor guld. Man befarade, att marknadens ötverhopande med ådla metaller skulle förorI Saka en minskning i deras pris, hvilket med andra ord vill såga, att de i penningar uttryckna priserna å varorna skulle stiga. Men guldet försvann såsom det kommit; penningepriserna å nåstan alla varor hafva de 9 sörsta månaderna detta år tillochmed betydligt sjunkit. Den första följden af marknadens öfverhopande med ådla metaller skulle hafva varit en stegring af Londonerbankens metalliska valuta. Denna sammansmålte tvårtom med hvarje vecka. Medan den i Juni 1850 ånnu utgjorde 16,966,823 E, var den i i December blott 15,759,376 E. Då i stället sför vexlar mycket klingande mynt kom i engelska köpmånnens händer, så hade dessas behof af kredit och följaktligen bankens diskontaffårer måst astaga. Bankens vexelförråd stegrades imellertid under samma tidsrymd från II, 115,436 till 13,762,797 K. Man befarade åfven brist på klingande mynt, och banken förhöjde, fårj att genom diskonteringens inskrånkning stegra den metalliska valutan, d. 26 Dec. förra året diskonten från 23 till 3 4. Derefter aftog visserligen diskonteringen, d. v. s. de förr af Englands bank diskonterade vexlarne gingo till andra banker, hvilka voro billigare; detta hindrade dock icke, att metalliska valutan vecka efter vecka smålte mera tillsammans, tills den d. 26 sistl. Juli nådde den låga ståndpunkten af 13,816,736 K. Gent emot denna oroande ebb i penningemarknaden i England, uppsvälde på andra sidan kanalen småningom en hög slod. Så rikligen de ådla metallerna strömmade från Amerika till England, lika rikligen strömmade de öfver från England till Frankrike, Belgien, I Holland och Tyskland och i dessa länder hopades de i bankerna, emedan trafiken icke ; förstod att upptaga dem. Englands guldoch silfverexport till kontinenten utgjorde i början af detta år i medeltal omkring 23 mill. riksdaler svenskt riksgåld. Franska bankens metalliska valuta steg sedan medlet af förra året till d. 18 Sept. detta år till 626,584,525 fr. d. v. s. nåra dubbelt så mycket som vanligt, och preussiska z— — —