Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 december 1851, sida 1

nåstan hela kontinentens stållning. Öfverallt osäkerhet i de politiska förhållandena, brist på förtroende, brist på spekulation, fruktan för framtiden. Kapitalet flydde nåringarna och hopades, i afvaktan af bättre tider, i form af guld och silfver. En hvar inskrånkte sina behof, produktionen för den inre afsåttningen, äfvensom konsumtionen råkade i stockning. De enda nåringsgrenar, i hvilka ånnu någorlunda såkra affårer kunde göras, voro de som arbetade för rask afsåttning till utlandet, synnerligast till England och Amerika. Med produktionens och konsumtionens inskrånkning aftog åfven afsättningen af de utlåndska varor, som inrikes konsumeras. Införseln måste alltså aftaga. Vid en blick på tyska tullföreningens importlistor, sinner man, att 1850 af många bland de brukligaste varorna införts mindre än 1849, ja, mindre än 1848; likaledes visar första halfåret 1851, i jemförelse med samma tid förra året, ett aftagande i de flesta hufvudartiklar. I Belgien uppskattas vårdet af importen 1847 till 382,, mill. fr., 1848 till 333,,, 1841 till 464,, samt 1850 till 442,, mill. fr. Alltså har åfven der, hvarest de politiska förhållandena voro gynnsammast, importen 1850 jemförd med föregående årets lidit en minskning af 5 f565. I Frankrike utgjorde intraderna af importtullarne under de 6 första månaderna 1851: 54,655,000 fr., 1850: 57,561,000 fr., 1849: 59,944,000 fr.; emot 1850 utgår aftagandet c:a 6, emot 1849 c:a 9 L). Åstagandet visar sig i synnerhet i införseln sf socker, ull och yllevaror, bomull och bomullsvaror, bomolja och linnevaror. Deremot har utförseln i de flesta artiklar något tilltagit. En så långe ihållande flauhet å Europas hufvudmarknader måste bringa handeln nationerna emellan ur sin jemnvigt. England och Nordamerika måste få kånning af, om en annars ståndig, ofantligt stor marknad blefve så oförmänlig. För att icke får ringa uppskatta detta inflytande, må man betånka, att af Englands årliga export af 70 mill. i medeltal 26 mill., alltså 3 gå till den europeiska kontinenten. Spekulanterna sågo sig nödsakade att på andra håll söka en afsåttning, som betåckte det uppkomna deficitet. Denna nya marknad fanns i det uppblomstrande Californien. Såvål i Amerika som Europa uppstod en lislig handel på guldlandet, gigantiska spekulationer företogos, den civiliserade verldens produkter fördes i massor till stilla hafvets kuster, för att utbytas mot den lysande metallen. Äfven kontinenten deltog i denna handel, till större delen genom förmedlingen af engelska och nordamerikanska hus, och detta tjente blott till att ånnu mera stegra missförhållandet emellan export och import. Kaliforniska guldet strömmade först till nordamerikanska fristaterna. Dessa bildade stapelplatsen för byteshandeln emellan Europa och Kalifornien. Importen från Europa till Nordamerika steg till en svindlande håjd, och på samma gång måste vexelkursen i Newyork på London åfven stiga. Kursen