Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 december 1851, sida 1

öfversigt öfver norska Storthingets i verksamhet. ) En öfversigt öfver resultaterna af det nu upplåsta Storthingets verksamhet, tycks visserligen böra erbjuda en förtråftlig anledning för politici, som hafva något på bjertat, att framkomma dermed, antingen det nu år glada eller sorgliga rön, som de plockat på statslifvets åker; men äfven för den, hvars syftemål blott år att, oberoende af partiåsigter, betrakta sakförhållandena från en historisk ståndpunkt, ungefår så, som den klart seende framtiden sannolikt kommer att uppfatta dem, har en sådan öfverblick sitt interesse. Betrakta vi endast den materiela vinsten af den lagstiftande maktens sammanvaro i 8 månader, så tycks den vara temligen tillfredsställande. Norska lagstadgandena hafva från detta Storthing blifvit ökade med 49 af konungen sanktionerade lagar, bland hvilka flera både vigtiga och omfångsrika, t. ex. lagen om skjutsvåsendet, om vågvåsendet, husmansvåsendet, om åkta makars sittande i orubbadt bo, om en hypotheksbank o. fl. a.; hvartill vidare kommer en mångd beskattningsoch bevillningsbeslut, hvilka icke utgå i form af lagar. Imellertid våckes redan uppmårksamheten af den mångd lag-beslut (inalles 13), som icke erhållit kungl. sanktion, sårdeles då alla dessa icke sanktionerade lagar just höra till de vigtigaste, hvarmed detta Storthing sysselsatt sig; t. ex. lagarna om sjöfarten, om ars, om sågverksoch slottningsväsendet, om värneplisten o. a. Antingen måste detta stora användande af det kungl. veto häntyda på ett myndighetsmissbruk frän den verkstållande maktens sida, eller ock måtte den lagstiftande makten i dessa srågor illa begagnat sin ) På tonen i förestående artikel, som vi hemtat ur Fedrelandet, synes visserligen att den måtte vara skrifven af en byråkrat; men då den i afseende på norska förhållanden år ganska upplysande, hafva vi trott oss böra upptaga densamma. ZH3Z:33n. Sh UU TTT