Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 december 1851, sida 1

VV MM M— VA VV MV VV MH KN bjerta, för att afbedja ett brott, för hvilket ödet allenast får stå till ansvar. Jag vet ej hvad jag skrifver ..... klockan 11 i afton väntar jag er... . Min man är på landet. Förbarma er öfver den olyckliga ok ok i LJ äHemlighet (så lydde det ådje brefvet, men förmodligen det andra i ordningen) är lifsprincipen i all kärlek; utan den saknar myrten både rot och topp. Om någon visste att jag älskade dig, om du vore min äkta maka, ja, jag tror att det omöjliga blefve verklighet. Men bvilket tempel för våra hemliga fröjder! ett skräprum, fullt af kommiskappor och foderlärft! — I afton reser L till P; klockan 11 hafva alla gått till sängs, med undantag af hon, som väntar dig med brinnande hjerta. Solen stiger först upp klockan 7. 0! det dröjer länge, innan jag säger: Frans! Frans! Steh auf! der Morgen graut. Då jag hade slutat läsningen, föll det sista brefvet ur min darrande hand; L reste sig upp, fattade mig i skuldrona, Och frågade med en genomborranda blick: Nå hvad säger du nu prest? På hvad sätt, frågade jag, hafva dessa bref kommit i dina händer? äro de äfven äkta? Så äkta,, genmälte han, som cortex peruriana selecta, men icke fullt så gagneliga för helsan; jag har dem direkte från hr kurtisören sjelf. (Den olyckliga fru H omtalade för mig sedan på hvad sätt det hade tillgått. Då doktorn på eftermiddagen hade kommit igen, för att se till den sjuka, började denne åter alt yra, och det ändå värre än förut. Slutligen hade han befallt henne, som han beständigt antog för doktorinnan, att lemna honom en viss låda i chislonieren. I lådan voro dubbla bottnar; genom att