Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 november 1851, sida 1

För dem blef också stilleståndet fördelaktigast; ty det förskaffade dem utan blodspillan desittningen af starka pass bäde vid kusten och i det inre, der Sandels brigad stod. På svenska sidan återkallades Klingspor, hvars oduglighet blifvit alltför uppenbar. General Clercker fick öfverbefälet, han var visserligen gammal och svag som Klingspor, men han hade åtminstone mod. Medan detta försiggick vid hufvudhåren, hade Sandels på venstra flygeln fortfarit som han börjat och fört det lilla kriget till Ryssarnas förderf. Major Malm stod, som nåmndt år, i Karelen vid ryska grånsen, Sandels hufvudstyrka vid Toivola. Men nu tågade 3000 man Ryssar imot Malm, en annan betydlig styrka hotade Toivola från söder, och mot dessa tillsammans 8000 man starka truppafdelningar, mot de talrika, bevårade båtarna på sjöarna, kunde Sandels endast uppstålla 1400 man, utmattade af sjukdomar, oupphörliga marscher och fåktningar. Hade icke de finska badstugorna och soldaternas vana att begagna dem visat en fördelaktig verkan på helsotillståndet, så skulle det hafva sett ännu vårre ut för honom. Fieandts nederlag vid Karstula rågade måttet af hans motgångar. Långe vågade han ej dröja i sin stållning efter detta nederlag; ty de mellan honom orh hufvudarmån framtågande Ryssarna kunde afskåra åfven honom. Han kallade derför till sig Malms trupp från Karelen och drog sig den 30 December tillbaka från Toivolapasset, der han ensam, långt ifrån sina vapenbråder, i tre och en half månad uppehållit en vida öfverlågsen fiende. Så snart stilleståndet af den 29 September blef honom meddeladt, måste han, i följd af dess beståmmelser, draga sig till Idensalmi och utan svårdsslag åt fienden dfverlemna det starka pass vid Patois, som han ån ytterligare befåstat. (Forts.)