Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 november 1851, sida 2

den fraktion republikanare, som röstat för förslaget, finner att venstran begått ett fel genom att förkasta detsamma, men urskuldar dock detta till en del genom oppositionens förklaringar under debatten, att församlingen stod nog högt för att icke behöfva några soldaters beskydd, den stödjer sig på folket och folkets majeståt bevarar den. Constitutionel kan nåppeligen finna uttryck för att tolka sin glådje dfver L. Bonapartes seger, hvars båsta resultat år, att det hvita (royalistiska) nationalkonventet. som man ville skapo, icke kommit till stånd.-vvoteringen d. 19 år de gamla partiernas nederlaglPresse jublar åfven och yttrar: Frankrike år råddadt från de tvifvelaktiga följderna af en kamp emellan de begge statsmakterna, hvilken de fallna monarkiernas mån så trolöst hafva föranledt, så ifrigt hafva önskat.De demokratiska bladen åro mycket förlågne för att förklara huru yttersta venstran kunnat afgifva ett sådant votum sedan den förnummit krigsministerns förklaringar. La hepublique söker att reda sig ur denna förlågenhet genom den förklaring, att venstran har röstat emot förslaget för att undvika en konflikt och uppråtthälla allmånna freden. Venstran har icke ingått förpligtelser med någon, och liksom den nu satt en gråns får majoritetens intriger, skall den åfven upptråda emot Bonapartisterna, derest de skulle få i sinnet att utföra sina planer. Nationalinskränker sig till att såga: -Nu hafva håndelserna ordet; vi bedöma icke mötet, vi blott redogöra derför. Framtiden, och det år en snart stundande framtid, skall gifva hvarje röst sin betydelse.Den 18, dagen efter royalisternes nederdag i nationalförsamlingen, håll L. Bonaparte en stor revy på marsfåltet, hvarest han emottogs med ropen: -Lefve republiken! lefve presidenten! ned med royalisternalMan lade mårke till att polisen, emot vanligheten, icke arresterade dem som ropte: Lefve den demokratiska republiken! ENGLAND. Förberedelser göras till Kossuths afresa till Amerika. En deputation af Londons borgare har d. 18 dennes öfverlemnat lord Palmerston en tacksågelseadress i anledning af hans bemödanden för de ungerska flyktingarnes befrielse. Ministern besvarade adressen i ett mycket utförligt tal. Hufvudtanken i detta tal kan ungefår återgifvas så hår: regeringen kånde vål engelska folkets sympathi för Ungern, men man kunde icke vånta af honom, utrikesminister i en regering som stod i vånskapligt förhållande till stormakterna, att han skulle inståmma i de uti adressen befintliga utfall mot Österrike och Ryssland. Globe förklarar för tredje gången att lord Palmerston aldrig vid Wienerhofvet urskuldat sig för det emottagande som blifvit Kossuth till del i England. Från Cap har man rysliga skildringar af de olyckor kallerkriget bringar öfver kolonisterna. Dagligen ske de grymmaste mord. Fortfar det så som det börjat, år snart icke ett enda boskapskreatur ölrigt i kolonien. Ägarne fattas hästar att förfölja röfvarne; de rikaste blilva tiggare. Detta gåller i synnerhet om trakten kring Grahamstown. PREUSSEN. Kamrarne skola öppnas d. 27 dennes, såsom det förmodas af konungen personligen. I dag ankommen post medför notiser af en . 2 dags senare datum ån de i förrgår anlånda 8 8 a, men innehålla ingenfino af någan oonnarliÖ